Intresset från ungdomar ökar när det handlar om verkstadstekniska jobb

I år släppte Industrirådet rapporten “Industrins kompetensbehov 2024-2027. I rapporten redogörs i korthet för hur industriföretagen bedömer kompetensläget, hur många som behöver rekryteras inom de närmaste åren till de vanligaste yrkesrollerna och vilka kompetenser som är mest efterfrågade.  

Bland annat framkommer att gymnasie- och högskoleutbildade inom teknik är eftertraktade och att det också finns potential för redan yrkesverksamma att utvecklas i nya roller. 

I rapportens slutsatser understryks vikten av att anpassa gymnasiala och vuxenutbildningar efter arbetsmarknadens behov, med särskilt fokus på yrkesutbildningar. Det framhålls också behovet av att utveckla flexibla utbildningsvägar som möjliggör livslångt lärande, inte minst genom utbyggnaden av yrkeshögskolan och skapandet av korta, yrkesinriktade program.  

Industrirådet betonar att teknikskiften och digitalisering kommer fortsätta kräva en viss typ av kompetens. Därför är anpassade yrkesutbildningar och flexibelt lärande för yrkesverksamma, med fokus på industrins behov avgörande.

Källa; Jernkontoret.se

Generation Z är framtiden för den allt mer digitala och automatiserade svenska industrin

Det råder minst sagt ett stort rekryteringsbehov i industrin nu och de kommande åren. Nu står industrin inför stora utmaningar, från den gröna omställningen och digitaliseringen till ett osäkert världsläge. Behovet av ett strategiskt perspektiv på kompetensförsörjning är nästan av akut natur. Här har Nordenbergsskolan i Olofström sedan några år tillbaka tagit fram en framgångsrik modell av yrkesutbildning som bygger på nära dialog med industrin, ett bra ledarskap bland lärarna och kanske framförallt, sätta eleverna i centrum och lyssna på och förstå vad Generation Z kan och vill tillföra framtidens produktion.

I tider av stora utmaningar ser man nu vikten av en stark industri. När regeringen presenterade förändringar i vårbudgeten för 2025, stod det klart att yrkesutbildningar skall och måste prioriteras. Bland annat tillförs mer resurser till både gymnasiala yrkesutbildningar och högskoleutbildningar, en signal som tas emot mycket positivt inom industrin.

Lokala eldsjälar skapar förutsättningar och nu är skolverket och regeringen på plats med allt fler resurser.

Jens Sjölander och hans kollegor på Nordenbergskolan i Olofström är några av de allra viktigaste grundpelarna i kompetensförsörjningen för verkstäderna i Blekinge.

– Det är bra att regeringen ser yrkesutbildningarnas viktiga roll i kompetensförsörjningen. Många av företagen i vår region Blekinge ser kompetensförsörjningen som sin största utmaning, så att resurserna till dessa utbildningar ökar är mycket välkommet. Svenska verkstäder behöver få de bästa möjliga förutsättningar att fortsätta att bygga sin konkurrenskraft, säger Jens Sjölander och alla runt konferensbordet (vilka det är kommer vi till längre fram i vår artikel) betonar industrins allt viktigare roll i samhällsekonomin.

Svensk industri har potential att leda omställningen till en mer hållbar industri. För morgondagens maskinoperatörer och produktionstekniker är grön produktion viktiga incitament i arbetslivet och här kommer en klart förbättrad arbetsmiljö in i bilden, något som Jens Sjölander och hans medarbetare betonar, ingår i utbildningen.

Unik utveckling orienterar allt fler ungdomar till verkstadstekniska jobb.

Nordenbergsskolan i Olofström är sedan några år tillbaka i frontlinjen när det handlar om att utbilda ungdomar i verkstadstekniska utbildningar via sitt industriprogram.

– Vi är inne i en mycket positiv fas och utveckling då det handlar om att allt fler ansökande ökar för varje termin. Idag är vi 6 lärare som utbildar över 60 elever i vår tre-åriga gymnasieutbildning varav 10 är KOMVUX. Till vår nästa termin har vi 31 förstaval och då är inte våra grannkommuner inräknade än, så det kommer att bli fler i höst, berättar Jens.

Hur kan det vara ett så stort intresse, då jag jämför med andra gymnasier i landet?

– Vi har lyckats att få ungdomarna intresserade och det beror på att vi erbjuder en mycket intressant och bra utbildning. Vår skola lägger mycket energi på att se till individens behov och försöker anpassa studierna där efter, något som lönar sig, inte minst för eleven. Detta visar sig helt klart i statistiken. Vad som är än viktigare är dock att våra elever mår bra. Detta kallar vi för elevvård, berättar Jens.

– Våra elever trivs och de hjälper oss att sprida vårt goda rykte genom att besöka 6–7 grundskolor i närområdet. Man är ute bland 8:e och 9:e klasserna och berättar om sin utbildning här på skolan och att den leder till jobb och de goda framtidsutsikter som nu finns.

– Senaste besöket i en grundskola lockade över 50 intresserade elever från en 8:e klass så våra elever hjälper till att marknadsföra våra utbildningar. Man förklara tillsammans med våra lärare hur utbildningarna oavsett utbildningsnivå ger eleverna en nära koppling mellan teori och praktik. En styrka med Teknikcollege är de goda kontakterna med teknikföretag på orten. Dessa ger eleven möjligheter till praktik, projektarbeten och eventuellt möjlighet sommarjobb ute på företag. Den gymnasiala utbildningen ger efter examen, möjligheter till jobb direkt och/eller behörighet för vidare studier vid olika ingenjörsutbildningar och högskola, säger Jens och tillägger;

– Företagen i och runt om Olofström ”skriker efter” personal till olika positioner, där man erbjuder en säker och trygg miljö, ett välbetalt jobb och bra arbetstider.

Den uppkopplade generationen

Med en alltmer digitaliserad industri ser ungdomarna ett arbete i industrin som ett mycket intressant och spännande alternativ till andra yrken där man ofta enbart får provisionslön. Jag upplever också att många företag och det är min personliga uppfattning – dåliga arbetsförhållanden, ofta med en dålig säkerhet och ergonomiskt monotona arbetsuppgifter. Dagens tillverkningsprocesser är uppbyggda kring moderna och datastyrda maskiner ofta med någon form av robot och automation, vilket ger en spännande och omväxlande och trygg arbetsmiljö med ett gott kamratskap. Detta passar Generation Z som ”hand i handsken”.

Verkstadsindustrin genomgår nu en transformation med nytänkande och utveckling där regionens näringsliv är en del av utbildningen genom samverkan i TeknikCollege, där eleven garanteras APL – arbetsplatsförlagt lärande – på något av de medverkande företagen.

Regionens näringsliv där Volvo fabriken med flera har en stor inverkan, är en del av utbildningen genom samverkan i Teknikcollege, där eleven garanteras APL – arbetsplatsförlagt lärande – på något av de medverkande företagen. Och skolans mål är att göra eleven anställningsbar och ge hen en bra grund för att skapa sin egen framtida karriär.

Kompetensförsörjning har på senare år seglat upp som ett av de viktigaste områden, där industrins aktörer behöver samverka för att stärka den svenska industrins långsiktiga förutsättningar. 

CERATIZIT Scandinavia är en viktig partner när det handlar om de senaste verktygslösningarna för skärande bearbetning.

– Vi som är leverantörer till skandinaviska verkstäder förstår att vi måste stärka industrins kompetensförsörjning, annars krymper vår industri och jobben hamnar utomlands. Därför är det viktigt för oss att stödja industritekniska gymnasier med moderna verktyg, så det blir så likt den verkligheten som möter dem när de kommer ut i arbetslivet och verkligheten på en verkstad, säger Daniel Larsson på CERATIZIT.

Svensk industris framgångar bygger på möjligheten att kunna attrahera, anställa och utveckla kvalificerade medarbetare. Ett fungerande utbildningssystem liksom ett relevant utbildningsutbud som bättre matchar näringslivets och industrins behov är helt avgörande för kompetensförsörjningen. Kompetensbristen kan hindra industriföretagen att utveckla produkter och tjänster, Den snabba förändringstakten i samhället och inom industrin innebär många möjligheter, men ställer samtidigt stora krav på ett livslångt lärande. Inom industrin behövs det ett generellt kompetenslyft för medarbetarna samtidigt som efterfrågan på spetskompetens ständigt ökar.

Ett uppskattat samarbete.

År 2000 var det år när Björn Winberg tog gymnasieexamen på industritekniska hos Nordenbergsskolan i Olofström.

– Då såg det inte ut som det gör nu, måste jag säga. Skolan har helt förändrat organisationen och uppdaterat sin maskinpark inom sin verkstadstekniska utbildning. Och med lärare och eldsjälar som Jens och hans medarbetare ser det ljust ut här i Olofström.

Numera är Björn teknisk verktygssäljare och har södra Sverige som arbetsområde och vi ställer honom några frågor.

Hur tycker du att klimatet är här runt verkstadsindustrin och Olofström?

– Det är bra snurr på företagen kring Olofström framförallt de som jobbar med skärande bearbetning har mycket att göra och i princip alla jag pratar med skulle vilja anställa nya medarbetare med kompentens inom svarvning eller fräsning.  

Hur kan Nordenbergsskolans tekniska utbildningar utvecklas?

– Det är en mycket bra skola med duktiga lärare, utmaningen är såklart att eleverna får så mycket maskintid som möjligt i de CNC-styrda maskinerna, så det skapar en bra grund för eleverna när de senare kommer ut på arbetsplatserna.

– Det finns för få maskiner i förhållande till elever men med den utvecklingen och intresset som är nu så kanske det finns möjligheter för att investera i fler maskiner.

– Man skulle också även kunna utveckla samarbetet mellan de olika ämnena som t.ex. på mattelektionerna räkna på skärdata, medelspåntjocklek, skärkrafter m.m. Även engelskan är viktig att få in tekniska termer som används inom industrin. Lägger man till det i respektive ämne så behöver inte industriämnena lägga tid på det utan de då istället kan jobba vid maskinerna.  

Hur skulle din vardag och dina kunder påverkas om vi inte fick fram nya operatörer/tekniker?

– Om det inte kommer ut nya operatörer/tekniker så blir det en avmattning i tillverkningsindustrin och risken är att jobben då flyttar utomlands. Min vardag skulle såklart också förändras för om det är färre kunder som bearbetar, så har jag färre att samarbeta med.

Ge exempel på några verktyg som är populära ute bland eleverna i maskinhallen?

– En av deras favoriter är vår nya pinnfräs S-Cut som är en lättskärande pinnfräs gjort av 99% återvunnen hårdmetall med 100% prestanda
Nya frässerien S-Cut från CERATIZIT – resurssnål och kraftfull.

– De gillar även vår hörnfräs Maximill 211-11 Ø40 som är ett av de första verktygen de kommer i kontakt med när de börjar i de manuella fräsarna.
MaxiMill – 211-11 Dornfräs | CERATIZIT

– Även planfräsen Maximill 274 är en favorit som de också är ett av de första verktygen de provar på.
MaxiMill – 274-05/-12 Dornfräs | CERATIZIT

Så vad blir det yttersta och viktigaste problemet som svensk industri måste lösa enligt din mening?

– Som vi sagt innan kompetensförsörjningen, fortsätta att visa vad industrin är och att vi är grymma på det här i Sverige. Att industrin idag är väldigt högteknologiskt med en hög automationsgrad där mycket av programmeringen görs i moderna CAM-system i datorn.

– Och slutligen få bort de förutfattade meningarna bland människor om att det är smutsigt, mörkt och monotont, avslutar Björn och vi tackar honom för mycket intressanta svar.

På sidan 72 i tidningen Maskinoperatören har vi information om årets CERATIZIT stipendiat på Nordenbergsskolans gymnasium.