Verktygsmakerietexpanderar för idag skall man göra allt i eget hus

Vi är tillbaka i Dalarnas näringsliv och industri efter att vi skrivit några artiklar i förra numret av tidningen.
 I detta nummer hälsar vi på hos knivtillverkaren Morakniv AB. Det finns ett fåtal företag där man i folkmun benämner företagets namn likvärdigt med en produkt. Vi har Ramlösa, det finns säkert något företag som jag glömt och så har vi Morakniv. När jag växte upp så var det en Morakniv som man ville ha. Det var tufft och vuxet att ha en kniv i sitt byxbälte. Idag är det givetvis andra tider och knivtillverkaren har utvecklat sin ursprungliga produkt till att idag bestå av en mängd knivar för olika syften, yrkesmässiga som restaurang och slaktknivar, en bred användning inom olika fritidsområden som jakt och fiske m.m.

Så med de 650 olika produkter som tillverkas på fabriken i Östnor, så behöver man form- och klippverktyg för varje produkt samt att man förser fabriken med fixturer och gripdon för automation/robotarna. Förr tillverkades verktygen extern men idag är det fullt upp med jobb i verktygsmakeriet då man beslutade att all produktion skall vara i eget hus.

Vi träffar verktygsmakarna Fredrik Nyberg och Conny Ploog som berättar att man sedan flera år tillbaka satsar på egen produktion och bygga alla de verktyg som behövs för tillverkning av de högkvalitativa knivbladen.

– Jag rekryterades hit när de privata ägarfamiljerna av företaget bestämde sig för att satsa mer och utveckla verktygsmakeriet, säger Fredrik Nyberg.

– Jag och Fredrik arbetar dagligen med att bygga nya verktyg, renovera och laga de verktyg som går i produktionen och som slits, säger Conny Ploog och tillägger;

– Vi verktygsmakare gör alla program och beredning till NC-maskinerna själva. Verktygsmakeriet gör även enklare konstruktion själv som enkla verktyg och fixturer.

Verktygsmakeriet innefattar 200 kvm produktionsyta. Här finns planslipmaskin, sänkgnist, trådgnist och fleroperationsmaskiner. Idag skall vi titta lite närmare på HERMLE C800, en 3-axlig flerop från 1998 och HERMLE C400 som är en 5-axlig flerop från 2018.

Vi går en rundvandring i den stora fabriken och det finns mycket som är intressant att se, så det tar sin lilla tid – 1 ½ timme. Under denna tid får vi se hela tillverkningsprocessen från ax till limpa. Vi passerar en mängd högt automatiserade maskiner inom slipning och polering av knivbladen. Träbearbetning – svarvning och plast- och formsprutning av knivskaften som numera kommer i olika färger då designkrav numera är en viktig ingrediens i olika kund och marknadskrav. Montering och lager i samma lokaler betyder att fabriken är trångbodd och man behöver nu se över flöden och eventuell utbyggnad då efterfrågan på företagets knivar ökar.

Så på vår fråga om hur stor fabriken är så ringer Fredrik upp till kontoret och får svar att ingen vet exakt men svaret vi får är; – Inte tillräcklig.

Så företaget Morakniv expanderar och växer vidare mot nya mål.

– Det betyder att vi på verktygsmakeriet får mer att göra och nästa investering handlar om att byta ut en äldre maskin mot en ny 5-axlig fleroperationsmaskin och vi tror att Tomas Joelsson och HERMLE får möjligheten att offerera nästa maskin, för vi är mycket nöjda med maskinernas precision. Precision är viktigt för oss som verktygsmakare för utvecklingen där vi har ett bra samarbete med våra konstruktörer, där vi ser allt tuffare toleranser och komplexa former på de verktyg som vi skall tillverka i framtiden, säger Fredrik Nyberg.

Tradition och stolthet

Östnor är en tätort i Mora kommun i Dalarnas län. Östnor har en omfattande industri, främst kniv-, vattenkran- och isborrtillverkning. Här tillverkas bland annat vår välkända Morakniv. FM Mattsson Mora Group har sitt huvudkontor och fabrik här.

Den niofaldige vasaloppssegraren Nils ”Mora-Nisse” Karlsson bodde i byn i hela sitt liv, där Nils dessutom i unga år arbetade hos Frosts Knivfabrik.

Hur allting började

Text; Morakniv AB.

I området runt Mora finns en lång tradition av knivmakeri, sedan ungefär 400 år tillbaka har det tillverkats vassa knivar till resten av världen. Fröet till vad som skulle bli en av världens mest omtyckta knivtillverkare sås redan 1891 när Frost-Erik Erson återvände hem till byn Östnor i Mora efter fyra års arbete som skogshuggare i Nordamerika. Samma år grundar han sin åkdonsfabrik som tillverkade kälkar, trillor och knivar för verkstadens interna bruk. Vid den här tiden gällde det att hushålla med resurser och att ta vara på överblivet material från produktionen sågs mer eller mindre som en självklarhet. Det skulle visa sig vara en framgångsrik affärsidé.

Kort därefter tog knivtillverkningen i åkdonsfabriken fart och blev så småningom en eftertraktad bytesvara hos kringresande gårdfarihandlare som genom sina resor i Sverige spred knivarna från Mora vidare. Vid sekelskiftet hade Morakniv hunnit bli ett väletablerat begrepp bland hantverkare och slöjdare vilket gav ringar på vattnet. Inom några år etablerades exporten och köparna utgjordes främst av grossister, krut- och järnhandlare i Europa. År 1904 hade Frosts tio anställda, tillverkade 19 000 knivar årligen och fokuserade enbart på knivtillverkningen.

År 1912 grundade Krång-Johan Eriksson sin egen knivtillverkning i Östnor. Han hade tidigare arbetat hos Frosts, men drog inte helt jämnt med arbetsledningen och blev bokstavligen utkastad. Idén om att emigrera till Nordamerika lockade men först ville han prova knivlyckan på egen hand. Tillsammans med Lok-Anders Mattsson grundade han då den knivfabrik som hundra år senare skulle komma att utgöra basen till dagens Morakniv. Det blev heller ingen emigration för Krång-Johan.

Under 1920- och 30-talen befäste och stärkte Morakniv sin ställning i världen vilket också gav skäl till att lägga till ”Sweden” på bladstämpeln. Vid tiden fanns då flertalet aktiva knivtillverkare i bygden som på ett eller annat vis konkurrerade med varandra vilket gav upphov till att utveckla utbudet för en växande marknad världen över.

Det typiskt röda skaftet som med tiden blivit något av ett signum för knivarna från Östnor etablerades bland annat från denna tid. Från början var skaftet av obehandlad vanlig björk, spillbitar från timmerslädes tillverkningen. Senare blev lackerad masurbjörk det självklara materialet till de mer påkostade knivarna men när masurbjörken blev en bristvara återgick man till vanlig björk och för att få den att likna mahogny betsades skaften med en rödaktig färg innan de lackades. När produktionen steg övergavs betsen och skaften målades istället med en mörkröd färg som efterhand dök upp i många olika nyanser.

Trots hård konkurrens, beträffande marknad och arbetskraft, fanns det mellan företagen i Östnor alltid en känsla av samhörighet. Än idag finns den så kallade Östnorsandan där företagen hjälpt varandra i tid och otid.

I mitten av 1900-talet började Bud-Carl Anderssons Knivfabrik, vars verksamhet grundades i slutet av 1880-talet, tillverka isborrar under produktnamnet ”Mora-Borren”. På tidigt 1960-tal började Carl Anderssons barn sälja av sina andelar i företaget, något som så småningom ledde till att KJ Eriksson 1961 köpte upp hela företaget.

Det är det första av många kommande förvärv bland knivtillverkarna i Östnor. KJ Erikssons isborrar blev världskända när de utvecklade en ny modell i slutet av 1960-talet som kallades ”Mora-Spiralen” i Skandinavien, ”Mora Drill” i USA och ”Swede Bore” i Kanada.

År 1988 sker en stor omställning bland företagen när KJ Erikssons Knivfabrik förvärvar en tredjedel av Frosts Knivfabrik. Frosts Knivfabrik blir helägt dotterbolag till KJ Eriksson Knivfabrik 2005 då den sista delen av Frosts Knivfabrik förvärvas. Det gör att konstellationen byter företagsnamn till Mora of Sweden för att ytterligare stärka och markera banden mellan de två. Även varumärkena Morakniv, Frosts Mora och Mora ICE registreras. Det slutgiltiga steget i sammanslagningen tas när all produktion samlas i samma lokaler, där KJ Eriksson tidigare huserat. Det är samma plats där fabriken och all tillverkning finns idag.