Bättre brödlös än rådlös
Historien om FM Mattsson börjar i 1800-talets bondesamhälle. Gelbgjutaren Frost Matts Mattsson i Östnor var en ung och synnerligen driftig man. Han var duktig med sina händer, kunde gjuta och tillverkade bland annat detaljer till urverk och sockendräkter. Men de dåliga tiderna drabbade även Frost Matts och han tvingades som alla andra att hitta nya sätt att försörja sig på. 1876 göt han sin första pannmurskran och tillverkningen av vattenkranar hade börjat.
Det var som sagt hårda tider och det dagliga livet handlade om att förhålla sig till naturens nyckfullhet. Ett par dagars regnande eller en förrädisk köldknäpp, kunde vara den hårfina skillnaden mellan en dräglig eller tynande tillvaro. Periodvis gav den magra jorden så dåliga skördar att bönderna tvingades se sig om efter nya sätt att försörja sig på. Här i Östnor utanför Mora, började man tillverka klockor för att dryga ut kassan. När arbetsdagen på åkrarna var till ända gick folket in och jobbade vidare med sina urverk, ibland till långt in på natten. Under några års tid verkade i stort sett hela byn som en enda stor och gemensam klockverkstad.
Idag, 150 år senare är FM Mattsson en av norra Europas största och modernaste armaturfabriker. Hundratusentals kranar lämnar fabriken i Mora för att inreda kök och badrum världen över.
Föregångare i 150 år
FM Mattsson är Sveriges äldsta krantillverkare. Redan 1865 grundades FM Mattsson av Frost Matts Mattsson, och har sedan dess varit en föregångare för hela branschen. Till att börja med tillverkades urverksdetaljer till Moraklockan, luskammar, pinglor, spännen och baksporrar. År 1876 gjuter Frost Matts sina första fat- och pannmurskranar.
En stor del av FM Mattssons framgångar genom åren har grundats av alla de skickliga och uppfinningsrika människor, som bor och verkar på företaget i byn Östnor i Dalarna. I generation efter generation har hantverkstraditioner gått i arv, och kunskaper om mässingens innersta hemligheter vårdats ömt. Mässingen är traktens eget guld. Blandarna utmärker sig framförallt för sin höga kvalitet och sina innovativa tekniska lösningar. FM Mattsson var till
exempel först med keramisk tätning, trädgårdskranar som inte fryser och två världsunika lösningar; mjukstängande ettgreppsblandare och säkerhetsblandare.
Man tillverkar idag på fabriken i Mora, c:a en miljon blandare per år. Volymerna ökar och officiellt har företaget en expansion på c:a 7 % per år.
Man har en 80 % marknadsandel i Sverige så mycket i framtiden handlar om att expandera på världsmarknaden.
– FM Mattsson har en konkurrent som tillverkar 10 ggr mer än oss, så marknaden finns och vi laddar med nya produkter för att ta större andel för varje år, traditioner, produkterna och kunnandet har vi här i Mora så våra konkurrenter får se upp, säger Mats Nordin chef för verktyg- och metodutveckling.
FM Mattssons ”guld”.
Metallen mässing är eftertraktad för sitt guldliknande utseende. Mässing har använts för att tillverka smycken och prydnadsföremål. Då mässing är relativt billig sett till ädelmetallerna guld och silver, har den kallats
fattigmansguld. Mässing är lätt formbar vid låga temperaturer och passar för tillverkning av allt från kugghjul, armaturer, rörledningar, patronhylsor och givetvis kranar och termostatblandare.
– Varför använder vi mässing, jo därför att det är ett väldigt bra material att forma fina konstruktioner med. Vilket blir allt mer aktuellt när man tittar på dagens och morgondagens produkter som vi skall och kommer att tillverka, säger Mats Nordin chef för verktyg- och metodutveckling.
Vi kommer strax att återkomma till Mats för han kommer att guide oss i fabriken, så vi får en inblick i hur vardagen ser ut på FM Mattsson Group i Mora.
Mässing är en legering bestående av koppar och zink. Genom att kombinera olika variationer av mängden koppar eller zink kan man framställa mässing som har olika egenskaper. Därmed kan man använda metallen för olika ändamål. Något som är intressant är att med mässingslegeringar är att atomer av de två beståndsdelarna kan ersätta varandra i en och samma kristallstruktur. Den svenska tiokronan och även euromynt är gjorda i en mässingsliknande legering som kallas nordiskt guld.
Vid tillverkningen av musikinstrument, främst blåsinstrument som horn, trumpeter, tromboner samt i klockor, används mässing i stor utsträckning och då på grund av dess akustiska egenskaper.
Metallen mässings bakteriedödande egenskaper har varit kända i årtionden. Laboratorietester verifierade dessa egenskaper 1983. Agenten som är bakteriedödande är den koppar som mässingen består av. Mässing kan döda sjukdomsalstrande bakterier inom några minuter till flera timmar från det att någon person blivit utsatt av dem.
Ut i produktionen
Vårt uppdrag idag här i Mora är att få en liten kort inblick i hur man t.ex. tillverkar kranar och duschblandare i ett modernt produktionsflöde. Vi kommer inte att gå in närmare på de olika gjutmetoder som man använder sig av på fabriken utan fokus blir på hur man löst sina spånproblem, hur man får bort smuts, olja och spånor i en tvättprocess. Idag har man funnit ett sätt att slippa spånor och smuts som följde med produkterna in i monteringen vilket skulle fått ödesdigra konsekvenser för den slutgiltiga kvalitetskontrollen.
Först beger vi oss till verktygsavdelningen där Mats Nordin ”chefar” och här tillverkar man verktygen för produkterna som skall gjutas i olika former och storlekar. Femton verktygsmakare, sex verktygskonstruktörer och en utvecklingsingenjör arbetar sida vid sida för att se till att företaget hänger med i den snabba utvecklingen i världen när det gäller vattenkranar och duschsblandare. Man har en nyckelfunktion på företaget och här framtids säkrar vi vår produktion med rätt kompetens inför framtidens produktutveckling. Här handlar det om ren enstyckstillverkning som bygger på verktygsmakarnas erfarenheter och kunskap, inget man kan automatisera.
– Vi har väldigt unika verktyg naturligtvis och givetvis skulle vi kunna lägga ut tillverkningen externt men det blir ingen vinning för här har vi ett jämt arbetsbehov och jag måste även säga att det är viktigt att skilja på kunskap och kompetens. Vi vill ha kompetensen i huset och ha kontroll över hela vår process, det är återigen en nyckel för att vara framgångsrika i vår bransch, säger Mats Nordin. Och tillägger att om man tittar 30 år tillbaka så var det mer produktionsoptimerade konstruktioner som vi hade, en blandare var inte så noga hur den såg ut.
–
Idag är det helt annorlunda, när det gäller hur en blandare fungerar då den innehåller allt mer komplicerade geometrier. Det betyder att det naturligtvis är en stor utmaning att idag få ett tillräckligt bra kvalitetsutfall i produktionen, fortsätter Mats Nordin att förklara.
Vi träffar verktygsmakare och slipare Ingemar Johansson som visar skärande verktyg som används i produktionen, alla verktyg tillverkas ”in-house”.
– Stegverktyg är vad vi för det mesta använder oss av då mässingen med sina egenskaper är lättbearbetad vilket möjliggör för oss att använda oss av stegverktyg. Och vi behöver inte ha fullt optimerade skärvinklar och spånbrytning osv och detta sammantaget gör att vi kan använda oss av förhållandevis enkla verktyg i form av stegverktyg som gör att vi får snabba bearbetningsoperationer. Vi behöver inte gå in med nya verktyg för varje diameter utan vi tar allt i en ”smäll” med ett verktyg. Och det är det som är lite av nyckeln till att vi har en hög produktivitet i våra skärprocesser, säger Ingemar och Mats och tillägger nyttan av egentillverkade specialverktyg, skulle vi använda oss av standardverktyg så skulle vi få helt andra bearbetningstider eftersom det hade då blivit helt andra skäroperationer.
Tvätt och renhetskrav.
Vi kommer nu in på hur man löste ett problem med hur man behövde hitta ett bättre sätt att få ut spånorna ur sina tillverkade komponenter och samtidigt få dem torra.
– Tittar vi tillbaka ett par år hur det såg ut i den här maskingruppen som en helhet, så stod det en operatör framför varje maskin, laddade manuellt, (vilket vi har robotar som gör idag), dörrarna stängdes, backarna gick igen och det vändes in. Samtidigt som det vändes in kom andra sidan av rundbordet ut och man hade bearbetade produkter som var fulla med spån och emulsion. Manuellt så tog operatören och flyttade detaljerna till en tvätt fixtur i ett separat tvätt skåp intill maskinen. Operatören tryckte på start där och tvätten spolade, blåste, tryckte och sög enligt en viss programmerad cykel, så att vi fick ur spånorna, berättar Mats Nordin och fortsätter;
– Efter detta lyfte operatören ut den tvättade komponenten och blåste torrt med en väldigt hög ljudvolym. Personalen hade vissa arbetsproblem med processen och vi var tvungna att hitta på något för att förhindra att personalen fick problem med t.ex. hörseln.
– Vi startade ett separat projekt där vi i vår utökade automatisering behövde hitta en annan lösning för tvätt och torrblåsning. Helheten fanns som ett grund tänk och vi tog beslutet att investera i en tvätt i en högt automatiserad process där man laddar i korg, säger Mats Nordin.
Så det handlade om att hitta ett effektivt sätt i process, tvätta rent och torkar torrt sina produkter med rätt temperatur, produkter med komplexitet i sin form. Med på fabriksbesöket är Mattias Peterzon som är expert och försäljningschef från maskinleverantören Euromaskin på området industritvätt och teknik. Jönköpingsbaserade Euromaskin representerar några av Europas främsta tillverkare av maskiner och tvätt utrustningar. Företaget grundades 1984 och har sedan starten levererat och installerat ett stort antal tvättmaskiner och system. Här i produktionen på FM Mattsson i Mora har man sedan slutet av 2014 en kammartvätt från den tyska maskintillverkaren LPW Reinigungssysteme GmbH modell PowerJet 530.
– Principen för Powerjet tvätt är att hela kammaren fylls och vattnet cirkulerar med 14-18 bars tryck och skapa en turbulens. Så att det blir ett sug. Korgen eller paletten roterar 360°, alternativt vaggar.
Fördelen med Powerjet är att det behövs inga fixturer som är detaljunika. Alla geometrier på gods är möjliga att tvätta. Det är inte lätt att tvätta bort spånorna ur bl.a. termostatblandarna för trycker man så fastnar de men med denna metod klarar vi uppgiften, betonar Mattias Peterzon.
– Allt styrs av ett individuellt anpassat recept program i maskinens plc. I och med att receptet är flexibelt så kan man optimera och skräddarsy en cykel genom att köra olika tvättprogram. Det handlar också om att reglera temperaturen i processen så att det tvättar riktigt rent och torkar riktigt torrt, säger Mattias Peterzon och tillägger;
– Det viktiga är också att processen är helt fixturoberoende jämfört med hur det var tidigare då man byggde produktunika fixturer som var dyra att bygga och idag kan man tvätta vilken form av detalj som man vill i korgarna (inom en viss dimension) självklart.
Idag ser man stora fördelar med sin automatiska tvätt när det gäller kapade tider (arbetstid för operatören). Och man får en kvalitetshöjning då man alltid måste räkna med den mänskliga faktorn inblandad när man utför enformiga moment för länge under ett arbetspass. Med den här typen av utrustning och process sätt så har man automatiskt en jämn kvalitet.
– Idag tvättar vi c:a 70 olika gjutgodsartiklar i tvätten av olika geometrier. Vissa är mer komplicerade än andra när det gäller att få bort spånor och emulsion och det ställer krav på tvätt metoden. Så om man som vi nu har gjort, automatiserat rätt och gjort rationella processval så har vi nu fått mer produktionskapacitet genom att i frigjort personal och kan idag köra fler skift utan att anställa fler medarbetare, säger Mats Nordin.
– Det vi vill nå ut till många svenska verkstäder är att sluta stå och blås med tryckluft för arbetsmiljön och det löser man genom att investera i en tvättmaskin med vakuumtorkning och varmluftstork, då blir det hundra procent torrt. Jag pratar mest om att på komplicerat gods som är svår tvättat för att ta bort spånor eller renhet, få bort emulsion och smuts då är vår tvätteknik med PowerJet väldigt effektiv, avslutar Mattias Peterzon.
Vi tackar Mats Nordin för en mycket givande rundvandring i fabriken hos FM Mattson i Mora, där vi fått se många intressanta och inspirerande tekniska lösningar i hur man skapar en effektiv tillverkningskedja av flera olika processer från ax till limpa. Vi ser att svensk industri står inför ett teknikskifte och en automatiseringsvåg, något som FM Mattsson redan har insett, för länge sedan.
