Det nya forsknings- och utvecklingscentret ska bana väg för nya produkter, produktionsmetoder och affärsmöjligheter för koncernen.

Intill Mikael Schuisky och Louise Hansson står en maskin från svenska Arcam, här handlar det mycket om obemannade körningar.
Intill Mikael Schuisky och Louise Hansson står en maskin från svenska Arcam, här handlar det mycket om obemannade körningar.

Så visst rör det på sig i Sverige också när det gäller additiv tillverkning och nya tillverkningsmetoder. Den stora skrällen sett till investeringsstorlek står Sandvik för.

– Vi har i dagsläget investerat i tre olika additiva processer, totalt sex maskiner med kringutrustning, som blästar, siktar, ugnar med mera, säger Mikael Schuisky, verksamhetschef för Additive Manufacturing Center.

Det nya forsknings- och utvecklingscentret ska bana väg för nya produkter, produktionsmetoder och affärsmöjligheter för koncernen.

– Investeringen i additiv tillverkning skapar möjligheter att tillverka produkter som har varit näst intill omöjligt att göra hittills och dessutom på ett någorlunda produktivt sätt. Med vår expertis och kunskap inom metallurgi, i kombination med vår avancerade portfölj av olika metallpulver, kommer vi garanterat att vara i framkant på utvecklingen inom additiv tillverkning.

– Ett huvudmål är att öka förståelsen för de additiva tillverkningsteknikerna och vilka möjligheter dessa kan ge för Sandvik och att missionera för produktutvecklare och tekniker i övriga delar inom Sandvik koncernen hur 3d-tekniken kan användas.

– Anledningen till att vi gör det här är att det började bubbla på alla affärsområden kring additiv tillverkning och alternativet hade varit att det byggts upp 3D kompetens lite här och där i koncernens olika bolag, vilket hade blivit mycket dyrare.

– Det gäller att göra sansade affärsbedömningar av den nya tekniken och inte dras med i någon ”hajp” som inte blir något. Därför gäller det att identifiera de områden där additiv tillverkning verkligen kan göra en skillnad och satsa på detta men vi kan göra grejer som vi inte kunde göra tidigare. Det är som jag ser det den stora grejen, säger Mikael Schuisky och betonar att man ska se det som en ny tillverkningsprocess som ska gå in i ett produktionsflöde.

Två par extremt högklackade skor har designats av Naim Josefi, som även designat skor åt Lady Gaga, och tillverkats av Sandvik. Dessa skor togs fram tillsammans med Jernkontoret för att visa möjligheterna med additiv tillverkning i stål och visades upp i Almedalen förra sommaren. Ett par skor finns här på Sandvik AM center där de byggdes, som vi ser Louise visa på bilden.    – Här kan vi tillverka saker som ingen annan kunnat göra tidigare, säger Louise Hansson tekniker och tillägger att det tog fem dygn för maskinen att tillverka skon genom att stryka ut mikrometertjocka lager på lager av metallpulver som sedan smälts samman med laser.
Två par extremt högklackade skor har designats av Naim Josefi, som även designat skor åt Lady Gaga, och tillverkats av Sandvik. Dessa skor togs fram tillsammans med Jernkontoret för att visa möjligheterna med additiv tillverkning i stål och visades upp i Almedalen förra sommaren. Ett par skor finns här på Sandvik AM center där de byggdes, som vi ser Louise visa på bilden.
– Här kan vi tillverka saker som ingen annan kunnat göra tidigare, säger Louise Hansson tekniker och tillägger att det tog fem dygn för maskinen att tillverka skon genom att stryka ut mikrometertjocka lager på lager av metallpulver som sedan smälts samman med laser.

Vi skriver mars 2016 och träffar Mikael Schuisky på plats i Sandviken för att få en uppdatering om vad som händer på labbet idag.

– Vi kommer att från 1 april att vara integrerade
i affärsområdet Sandvik Machining Solutions och ingå i Sandvik Coromant R & D organisation men vi skall fortsättningsvis också stödja alla andra av Sandviks affärsområden.

– Det som kommer att ske och sker idag är att vi här på Additive Manufacturing Center vill skaka om traditionell teknik och tänkande med helt nya tankebanor. Inte börja med materialet som utgångspunkt utan tänka funktionalitet. Inom additiv tillverkning har du helt andra förutsättningar och vi vill att våra designers skall börja tänka utanför boxen med vår hjälp. Vad jag tycker är att kanske börja titta på hur t.ex. kylkanaler i ett verktyg fungerar om man börjar att utnyttja additiv tillverkningsprocesser. Man kan även fundera på att kunna ta bort material som inte behövs i en verktygsuppbyggnad, få ut olika mervärden i produkterna, säger Mikael Schuisky.

– Vi är lite för tidigt ute idag för att kunna visa hur vi tänker och jobbar och kan inte visa olika förslag, för vårt arbete är fortfarande i en fas att det är lite hemligt vad vi håller på med nu. Men om du kommer tillbaka om ett år så har vi definitivt mycket mer att prata om och du kan få se fysiska produkter som vi utvecklat, förklarar Mikael Schuisky verksamhetschef för Additive Manufacturing Center i Sandviken.

– En intressant aspekt på det hela med additiv tillverkning och som vi kanske inte tänker på är att dessa processer har funnits i naturen sedan urminnes tider som t.ex. getingbon och hur snäckskal byggs upp. Forskningen kan välja en utgångspunkt inom biologi, specifikt hur ”konstruktionsprocessen” går till. Det är en process som drivs primärt av form i stället för material. För biologiska organismer är materialet kostsamt men formen billig. Olika ”produkter” i naturen är gjorda av enkla material som är arrangerade i en unik och komplex form som driver olika funktionella processer. Dessa processer bidrar till att skapa de rätta förutsättningarna för det som ”byggs”, avslutar Mikael Schuisky och bakar in lite filosofiska tankar i terminologin runt additiv form.

Här ser vi Sandvikens kommunvapen, Ånghammaren i additivt tillverkad på Sandviks AM center. Den innehåller symboler för järnbruksverksamhet, eftersom staden Sandviken växte upp kring Sandvikens Jernverk, nutidens Sandvik AB.
Här ser vi Sandvikens kommunvapen, Ånghammaren i additivt tillverkad på Sandviks AM center. Den innehåller symboler för järnbruksverksamhet, eftersom staden Sandviken växte upp kring Sandvikens Jernverk, nutidens Sandvik AB.

Vi träffar Louise Hansson som arbetar som tekniker och programmerar maskinerna med 3D CAD-filer. På labbet använder man sig av tre olika maskintekniker från tre olika maskinfabrikat.

Sandvik har investerat i 3 olika pulver bädds tekniker för att undersöka hur dessa kan användas för att skapa mervärde på sina produkter. Maskinerna är både mindre forskningsmaskiner och större för maskiner för att kunna jobba med prototyper och design möjligheter med AM.

Avslutningsvis säger Louise Hansson att man ser nu en snabb utveckling av mjuk- och programvara för additiva tillverknings maskiner.

– Idag använder vi oss av Magic som är ett beredningsprogram för att skapa byggfiler för maskinerna.

Men vi ser som sagt att flera inom CAD/CAM världen arbetar för att utveckla nya och bättre program för additiv tillverkning vilket vi ser fram emot.

Lyckas Sandvik hålla sig väl framme inom 3D-printtekniken hägrar en världsmarknad värd 170 miljarder kronor 2025 att jämföra med dagens cirka 16 miljarder kronor, enligt analysfirman ID Tech Ex som nyhetsbyrån Bloomberg hänvisar till. Men då handlar det om alla olika typer av plaster och metaller.

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here