Tjejerna lyser allt starkare från skolbänken till produktionen

På fotot ute i utbildningsverkstaden ser vi rektor Susann Jungåker omgiven av Nathalie Danko som tog examen 2015 och Jessica Borg som tog sin examen 2018.

Scania är en världsledande tillverkare av tunga fordon och motorer. Företaget grundades 1891 under namnet Scania Vabis. Idag är forskning, utveckling och produktion koncentrerad till Sverige och Södertälje.

Här finns gjuteri, här tillverkas och monteras axel- och växellådor, motorer och monteras chassin. Inom enbart produktionen i Södertälje sysselsätter man mellan 5 – 6 000 personer. Det gör att man har ett ständigt behov av att anställa medarbetare till sina produktionsenheter. Scania har ett starkt fokus på att attrahera och behålla rätt kompetens så att man kan möta de utmaningar som ligger framför sig. För att lyckas arbetar man proaktivt internt och i samarbete med externa aktörer som universitet och skolor.

För att försäkra sig om att man har tillgång till välutbildade medarbetare, så har man sedan 1941 drivit Scania Industrigymnasium. Intresset har alltid varit stort och det var ofta mellan 20 till 40 elever som utbildades till operatörer varje år, beroende på konjunktur. Att man valde att starta Mälardalens Tekniska Gymnasium berodde bl a på att man behövde en bredare teknisk utbildning med fler utbildningsplatser. Parallellt drev andra industriskolor utbildning till verkstadsarbetare men attraktionskraften för att arbeta i industrin hade falnat. Något behövdes göras och Scania tillsammans med Astra Zeneca bestämde att 2010 starta ett gymnasium tillsammans och satsa på en utbildning som innehåller yrkeskompetens och högskolebehörighet.

Mälardalens Tekniska Gymnasium ligger på anrik industrimark där företaget Scania Vabis grundades, nämligen på Vagnmakarevägen, alldeles intill Scanias huvudkontor i Södertälje. Rektor för skolan sedan 2011 är Susann Jungåker som vi träffar för att få inblick i hur skolan fungerar. Vi kommer även under dagen att träffa två f.d. elever, tjejerna Nathalie Danko och Jessica Borg som nu arbetar ute i produktionen på lastbilsfabriken.

– Det är en inspirerande miljö som andas teknik och där erfarna och entusiastiska lärare håller i undervisningen. Vi jobbar med och för varandra i en miljö där alla är intresserade av teknik. Trovärdighet, respekt och engagemang är våra tre ledord som skapar en alldeles speciell skola.

– Vår undervisning sker i en verklighetsnära miljö tack vare kopplingen till Scania och AstraZeneca. Det innebär att man redan under gymnasieåren får praktisk yrkeserfarenhet och kunskap om hur det går till ute på en arbetsplats. Studietakten är högre än i en vanlig gymnasieskola. Det innebär att eleven satsar mer men får också mer tillbaka. Eleven har möjlighet att få en extra studiebonus från företagen på 1000 kronor per månad, betald sommarpraktik och sex månaders anställning efter gymnasiet om man får godkända betyg.

– När man sedan tar studenten har man en gedigen teknikutbildning med både yrkeskompetens och högskolebehörighet, dubbel kompetens, säger Susann Jungåker entusiastiskt.

– Idag är vi topp tre av alla gymnasieskolor i Storstockholm. Så vi har verkligen lyckats. Det är kö till våra 72 elevplatser och vi är ett unikt undantag och ambitionsnivån är att vi skall vara Sveriges bästa industrigymnasium idag och över tid. Våra yrkeslärare som är 20 till antalet (tre kvinnor) är viktiga ambassadörer för skolan. Och eleven som söker behöver inga tekniska förkunskaper för att börja på skolan. Det viktigaste är att man är nyfiken och har viljan att lära sig.

Vad vore världen utan kreativa tekniker

Att jobba med teknik är spännande och stimulerande oavsett om man jobbar med produktion, underhåll eller utveckling. Duktiga maskinoperatörer och produktionstekniker behövs för att bevaka och utveckla tillverkningsprocesser och för att utveckla framtidens produkter. Sverige har en lång tradition inom teknik. Det råder idag stor brist på både tekniker, ingenjörer och maskinoperatörer. Tema i tidningen ”tjejer i produktionen” berör hur industrin skall kunna locka till sig fler tjejer till verkstäderna.

– När vi startade var 20 % av eleverna tjejer, idag är siffran 25 %. Så det går sakta men säkert framåt men det är jättesvårt att nå ut till fler tjejer så att de vågar söka till vårt tekniska gymnasium, det är vår största utmaning i arbetet att få till en mer jämlik elevgrupp. Individens lika värde är viktigt, hålla en hög kvalitet, bra värderingar och hantera det på ett könsneutralt sätt, säger Susann Jungåker.

– Det handlar också om att hitta förebilder hos yngre tjejer som gått här på gymnasiet och sedan fått jobb som maskinoperatörer eller underhållstekniker ute i produktionen. Och idag skall vi som sagt träffa två av våra unga förebilder Nathalie och Jessica. För dom är de bästa marknadsförarna för skolan och jobben.

– När det gäller utrustningen i våra lokaler som är 500 kvm verkstad så har vi moderna maskiner och utrustning. I samarbete med produktionschefer här på Scania och HR avdelningen så enas vi om vad som vi behöver investera i och helt nyligen har vi köpt två 5-axliga fleroperationsmaskiner från DMG MORI. I verkstaden har vi dessutom svarvar och fräsmaskiner från EMCO som är en etablerad leverantör av skol- och utbildningsmaskiner sedan många år. Vi har även ett antal konventionella maskiner där eleverna lär sig de första grunderna innan man går över till CNC, berättar Susann Jungåker.

– Och som sagt alla som går ut med godkända betyg erbjuds en provanställning med möjlighet till fast jobb. 90 % tackar ja till provanställning och 70 % går sedan till en vidare anställning vilket är ett mycket bra utfall för vår skola och utbildning. Detta visar att vi fungerar som en utbildningsplattform för morgondagens tekniker och operatörer, vi är både stolta och glada, avslutar rektor Susann Jungåker.

Vi träffar och intervjuar Nathalie Danko och Jessica Borg som tyckte och svarade så här på tidningens frågor;

Nathalie Danko –

När kom ditt teknikintresse in i bilden?
– Det var nog när jag började gymnasiet. Jag visste inte att jag hade ett teknikintresse innan dess, jag följde mest med strömmen och gjorde sånt mina vänner gjorde.

Finns det fler i din familj/släkt som påverkat dig och/eller jobbar i industrin?
– Nej, eller min morfar jobbade på Scania innan han gick i pension. Men ingen i min familj har försökt påverka mig åt något håll. De tyckte bara det var kul att jag gjorde nåt som stack ut från mängden.

Varför blev det Mälardalens Tekniska, hur gick tankarna?
– Jag ville egentligen bli elektriker. Så tänkte att det skulle vara bra att lära sig maskin el och sedan läsa till ”huselektriker” efter gymnasiet för att kunna starta ett så brett eget företag senare som elektriker. Men det blev Mälardalens för att det låg nära där jag bodde och verkade vara en superbra skola även fast den var helt ”nyöppnad” när vi sökte.

Vad sa dina kompisar när du valde att gå på ett industritekniskt gymnasium?
– De sa inte så mycket. De tyckte väl mest att jag var konstig som ville gå ett gymnasium i Södertälje och inte i Stockholm som alla andra.

Olika kön, olika bakgrund, olika länder ger mångfald och många menar att det ger en bättre arbetsmiljö och effektiviteten blir bättre. Hur går dina tankar runt detta?
– Jag tycker absolut att en blandad grupp är den bästa. Så länge man går in med ett öppet sinne om att alla tycker olika och att man kan lära sig från andra.

Du tog examen 2015 och arbetade först som maskinoperatör vad innebar jobbet, vilka var arbetsuppgifterna?
– Jag var från början maskinägare för två slipmaskiner. Jag skulle se till att mina maskiner fungerade som de skulle, att kvalitén på det maskinen producerade var innanför alla toleranser och vara med och lösa alla möjliga problem som kunde uppstå. Jag skulle också jobba så mycket med förbättringar på hela processen som jag bara kunde.

Vad det som du förväntade dig?
– Ja, jag hade gått praktik på min avdelning så jag visste vad jobbet gick ut på och vad som förväntades av mig.

Nu är du teamledare vad betyder det i korta drag?
– Det betyder att jag är operatörerna och chefens högra hand. Behöver någon maskinoperatör hjälp så är jag där. Håller hydrauloljan på att ta slut så beställer jag ny. Måste vi rigga om någon maskin till en annan axeltyp är jag med och planerar om när var hur det ska ske. Är en operatör sjuk så täcker jag upp för han/hon. Är min chef borta så får jag rapportera mer till hans chef om hur det går på avdelningen. Jag ser till att allt rullar som det ska och hjälper till där det behövs.

Vad är det bästa med jobbet och finns det arbetsuppgifter som gör det ännu roligare allt eftersom tiden går som anställd?
– Jag jobbar med världens bästa människor och dom gör det värt det. Jag älskar också att lära mig nya saker. Alltid kul att vara med i felsökning på maskiner (inte dom gångerna man står i en vecka med en maskin och inte kan hitta felet, det är bara frustrerande – men annars).

Vad tror du att just tjejer/kvinnor kan tillföra på en arbetsplats som Scania?
– Svår fråga. Jag kan inte säga att ”det här gör tjejer/kvinnor”, för det finns inget sånt specifikt. Tjejer/kvinnor hjälper till att få en blandad grupp och som jag sa förut så tycker jag att en blandad grupp är den bästa.

Uppfattar du att det blir fler tjejer som tillbörja med söker utbildning och har du påverkat någon att söka Mälardalens Tekniska?
– Ja, det känns som det i alla fall. Majoriteten är fortfarande killar men jag tycker att jag ser fler tjejer ändå. Nej jag har inte påverkat någon mest för att jag inte känner så många tjejer som söker gymnasium nu. Men jag skulle absolut rekommendera utbildningen.

Hur ser framtiden på Scania?
– Oj jag vet inte har inte tänkt så långt. Försöker att inte tänka för mycket då jag säkert kommer ångra mig 50 gånger till de närmsta 5 åren. Jag får lite testa mig fram och kolla vad jag tycker om och inte. Men det skulle vara kul att testa på att jobba som chef, inom Hr eller produktutveckling.

Och vad är dina personliga utvecklingsmål?
– Jag jobbar fortfarande mycket med att hitta mig själv. Har inga tydliga mål just nu mer än att ta mig framåt och se vart de är. Jag är öppen för förslag.

Jessica Borg –

När kom ditt teknikintresse in i bilden?
– Jag har sedan jag vart liten alltid tyckt om att lösa problem; först var det något supersimpelt som att byta en glödlampa eller byta batterier i fjärrkontrollen när de inte fungerade längre men med åren så har det blivit mer komplext och utvecklat. Jag älskar verkligen att ha ordning och reda, exempelvis att organisera i lådor mår jag verkligen bra av, så 5S är en sak som jag brukar ha
i åtanke när jag utför något, oavsett om det handlar om arbetsuppgifter på jobbet eller om det är så enkelt att jag endast håller på att fixa och ordna hemma. Att städa är ju en sak av det hela, att man får bort skräp som inte ska vara på ett visst ställe. Men djupare handlar det även om att hålla ordning på det hela och få ett sätt att arbeta på som håller i längden, utan att det ska vara jobbigt för en själv eller något annan utomstående.

Det är just där 5S som kommer in i bilden.

Finns det fler i din familj/släkt som påverkat dig och/eller jobbar i industrin?
– Ingen i min släkt jobbar eller har jobbat på just Scania, men känner andra bekanta och från familjekompisgäng etc. som jobbar på Scania. Även om de trivs superbra så är det inte de som påverkat mig att välja det spåret som jag nu har valt för att komma dit jag är idag. Mina föräldrar har båda jobbat på AstraZeneca; mamma gör det fortfarande medan min pappa har tagit foten ut i jobbvärlden för att skaffa sig mycket mer erfarenhet än vad han hade innan vilket jag tror har gjort att han växt så mycket som han gjort de senaste 6 åren. Han har startat eget, peppat och stöttat företag som har varit i behov av vägledning inom ledningsgruppen i flertal företag samt även nu är med i ett nytt projekt för att få ut en ny produkt till marknaden. 

Varför blev det Mälardalens Tekniska, hur gick tankarna?
– Det första som gjorde att jag fick upp ögonen för Mälardalens Tekniska var en killkompis som är ett år äldre än mig och som då gick i ettan på detta gymnasiet; han tipsade mig om skolan och att jag skulle gå på det öppna huset för att få se skolan i verkligheten innan jag bestämde mig. Direkt när jag kom innanför entrédörren och fick information av lärare och rektorn så kändes det helt rätt, att jag som älskar att vara kreativ kan få gå
i en skola som man både får lära sig via böcker i skolbänken men även få jobba med händerna i verkstaden med verkstadsämnena kändes inte mer än rätt för mig. Det kändes som att jag kunde få 3 riktigt roliga år här utan att känna att man drunknar i massa litteratur och att man endast sitter i skolbänken dagarna långa. Det var också precis det som jag fick, tre superroliga år med massvis av roligheter, trevliga klasskamrater och lärare som gjorde undervisningen så kul.

Vad sa dina kompisar när du valde att gå på ett industritekniskt gymnasium?
– De tyckte det lät häftigt, just det med att växla mellan teoretiska veckor med verkstaden tycke det lät som ett roligt upplägg. Det som de var lite skeptiska var att upplägget under terminerna/året är ganska annorlunda än andra gymnasieskolor, att Mälardalens tekniska inte har höst eller påsklov, kortare vinterlov och sommarlov samt att dagarna är långa, ca. 8–9 timmar var varje skoldag. Men det man inte får glömma med detta är att Mälardalens upplägg med poäng är mycket mer annorlunda än övriga gymnasieskolor då Mälardalen läser betydligt mycket mer än 2 500 poäng på 3 år, vilket gör att de elever som går här behöver ha betydligt mer skoltimmar än övriga elever på annan plats. Att sommarlovet är kortare är för att vi har sommarjobb (som vi får via skolan) på antingen Scania eller AstraZeneca som vi då har när övriga har ledigt, vilket folk inte räknar med är att de som har ledigt i 8–10 veckor också bör räkna in jobbveckor i det. Att vi under studietiden får kortare lov och längre dagar, samt att vi har praktikperioder under terminerna har bara varit en fördel för mig, att lära sig hantera jobbtider (8h/dag och 40h/vecka) och att man direkt får en fot in på arbetsmarknaden.

Olika kön, olika bakgrund, olika länder ger mångfald och många menar att det ger en bättre arbetsmiljö och effektiviteten blir bättre. Hur går dina tankar runt detta?
– Många säger att en jämställd arbetsplats ska bestå av lika mycket män och kvinnor, men varför det? Enligt mig spelar det ingen som helst roll hur många andelalar av vardera kön det finns på en arbetsplats, det som spelar roll är att de som arbetar ska få exakt samma villkor oavsett vad. Det ska inte spela någon roll vad din etnicitet är, vilken ålder du är, vad du har för bakgrund och heller inte om du är kvinna eller man. Du ska få samma förutsättningar, behandlas på samma sätt och få samma respekt av en arbetskollega som du ska få av din chef. Du ska känna dig hemma på din arbetsplats, du ska veta att det är en plats som du känner dig trygg på och inte kommer särbehandlas på bara för att du har en liten brist på någonting.

Det med att olika kön, bakgrund och etnicitet ger mer mångfald och gynnar till en bättre och mer effektiv arbetsplats tror jag bara är positivt. En arbetsplats där det endast finns äldre medelåldersmän kommer kanske inte fungera bättre bara för att de kommer från samma årgång och kan prata om samma saker, det gäller även en arbetsplats som det endast jobbar 20–25 åringar som nyligen examinerat från gymnasium eller högskola. Det krävs en mix på samtliga arbetsplatser för att få en sådan bra blandning som möjligt. Att ha folk med mer erfarenhet som kan lära yngre nya som kommer in, att svenskfödda kan lära mer svenska till folk med annan etnicitet och att det inte ska spela någon roll om en kvinna ska lära upp en man eller tvärtom. Det ska inte vara något konstigt med att en yngre industritjej ska lära upp en äldre man som kommer in som ny (som ibland anses som konstigt), det är erfarenheten och intresse som ska spela roll vid upplärning och inte på vilket fack personer tycker man tillhör.

Du arbetar som maskinoperatör vad innebär jobbet, vilka är arbetsuppgifterna?
– Som maskinoperatör innebär det att man är ansvarig över en viss maskin eller en del av hela maskinparken på linen. Det jag gör som maskinoperatör är att ta kontrollmätningar efter de maskiner jag har ansvar över för att kontrollera att alla mått stämmer överens till vad som ritningarna säger att de ska vara. Det gäller även att byta skär på verktyg, byta verktyg (borr/gängverktyg) och fräsar etc. Att underhålla maskinerna och hela maskinparken är också något som tillhör en maskinoperatörs arbetsuppgifter, det för att se till så att när maskinerna ska rulla så ska de rulla och inte stå stilla pga. att det exempelvis är slut på olja eller att någon rem är sliten och är på väg att gå av och då behöver bytas.

Vad är det bästa med jobbet och finns det arbetsuppgifter som gör det ännu roligare allt eftersom tiden går som anställd?
– Det bästa är arbetskollegorna, de gör att arbetet känns så enkelt och roligt. Att man kan skratta och ha kul med sina kollegor är nog en av de viktigaste sakerna som krävs för att man ska kunna trivas på sin arbetsplats tror jag. Har man inte kul kan jobbet lätt bli till en börda och bara en tung sten som man släpar med sig överallt, då känns det inte ens kul att gå till jobbet när väl arbetspasset närmar sig. Såklart ska jobbet också vara kul för att man
i längden ska tycka det är kul, men jag står ändå för att om man har trevliga jobbkollegor som är villiga att samarbeta och kämpa på samma nivå som en själv så tror jag inte arbetsuppgifterna spelar så himla stor roll i längden.

Du har varit operatör i ett år vad det som du förväntade dig?
– Jag visste inte egentligen var jag skulle förvänta mig faktiskt, mer än att jag ville lära mig mycket mer om industrin och själva verksamheten. Vilket jag tycker att jag fått, så det är superkul verkligen. Jag har även fått vara med och påverka saker på linen som jag egentligen inte trodde jag skulle få vara med i. Som utvecklingen av Q-gaten och varit i kontakt med gjuteriet när det eventuellt blir gjutfel. Jag fick även arbeta med ett litet sidoprojekt nu innan och lite efter industrisemestern, som jag heller inte trodde jag skulle kunna få ta del av, arbete som egentligen tillhör beredningen och produktionsteknikerna. Jag gillar att vara kreativ och utvecklas, samt att utmana mig själv med nya utmaningar hela tiden vilket jag rätt säkert vet har speglat av sig på chefer och dylikt. Detta resulterade nog i att de kontaktat mig om dessa utvecklingsprojekt för att de vet vad jag gillar att göra och att när jag väl gör något så gör jag det till 100 %, vilket jag även tror är en viktig faktor till att få folk att stanna kvar men även utveckla sig inom företagen. Att låta folk pröva sina vingar och jobba med saker som verkligen framhäver personens egen kapacitet i jobbsammanhang. Jag förväntade mig inget speciellt faktiskt till detta år utan tog det som det kom, och det blev betydligt mer händelserikt än vad jag föreställt mig kan man säga.

Vad tror du att just tjejer/kvinnor kan tillföra på en arbetsplats som Scania?
– Som sagt så ska inte könet spela någon roll på en arbetskraft utan det är själva erfarenheten som ska göra det. Men att försöka få in fler tjejer till industrin kommer inte skada då det redan är så pass mansdominerat redan. Jag tror att tjejer kan visa att det inte bara är män som kan jobba med händerna, att tjejer absolut kan lika mycket som män även om förutsättningarna kan vara olika. Absolut kan en fullvuxen karl på 190 cm och 90 kg ta i mer än en mindre kvinna på 165 cm och 60 kg (endast exempel), men det ska inte göra att kvinnan inte heller ska kunna få vara delaktig och försöka. Arbetsplatsen ska se till att förutsättningarna finns oavsett hur man ser ut eller hur mycket eller hur lite man kan jobba med sin kropp, behöver man lyfta ett tungt cylinderhuvud så ska det finnas en lyft för det och man ska inte lyfta för hand, det handlar inte bara om förutsättningar utan även om ergonomi och om att kroppen ska fortsätta fungera i längden.

Uppfattar du att det blir fler tjejer som tillbörja med söker utbildning och har du påverkat någon att söka Mälardalens tekniska?
– Jag tycker det känns som mer tjejer börjar söka sig åt industrin men det är svårt att säga då jag varit den enda tjejen på min arbetsplats. Men tittar man på andelen tjejer som söker sig till Mälardalens tekniska så verkar det öka för varje år vilket är superkul och jag hoppas det kommer fortsätta öka varje år från och med nu också. Jag har tipsat andra om att söka sig hit med det har tyvärr inte blivit något av det utan de har hittat jobb via något annat företag, mycket tror jag det beror på att de är lite rädda eller ovana med industrin. Även om jag berättat att det inte är konstigt att som tjej jobba inom industrin så tycker de lite annorlunda om det, vilket då är svårt att ändra på. Har även tipsat om tjejer att söka till Mälardalens Tekniska men de har valt en annan skola, varför vet jag inte men antagligen för att de valt en skola där deras kompisar också ska gå, vilket är lite tråkigt men man kan inte styras andras val.

Hur ser framtiden på Scani?
– Just nu kan jag inte säga hur framtiden ser ut men jag skulle verkligen tänka mig att fortsätta jobba inom Scania men då jobba mig uppåt inom företaget. Som sagt så gillar jag att utvecklas och utmana mig själv, och det tycker jag att jag gör bäst genom att göra nya saker och inte fastna
i en bubbla där man gör exakt samma saker var dag. Gillar att tänka nytt och jobba framåt med nya idéer samt att jobba med att utveckla redan framtagna produkter.

Och vad är dina personliga mål?
– För mig är det viktigt att inte fastna någonstans som man blir för bekväm med för att sedan ta sig ur, vissa gillar det, att veta att man har ett jobb att gå till, en lön och jobbkollegor att umgås med. Men jag gillar att utvecklas och lära mig nya saker varje dag, vilket skrämmer mig samtidigt att jag en dag har nått de mål jag velat uppnå och kommit till en position jag känner mig nöjd med. Men jag tror jag ändå att jag inte kommer riktigt hamna där då jag är väldigt lik min far, som jag skrev i början (de två första frågorna), att han ville lära sig mer och skaffa mer erfarenhet. Hans sätt var att byta jobbstad, starta eget och coacha andra till att tänka i nya banor, vilket jag känner mig jättepeppad på att också göra. Det betyder inte att jag kommer jobba med exakt samma saker som han gjort och gör utan att jag kan ta inspiration av honom och smälta det, kunna använda det i mitt egna jobb och arbetssätt för att kunna förmedla vidare det till kommande generationer. Som sagt arbetsplatser bör vara blandade, i bakgrund, kön och ålder. För att då kunna dela, ta del av och sedan använda själv i sitt arbete.

En av maskinleverantörerna till Mälardalens Tekniska Gymnasium

Pierre Garp som är maskinsäljare på Lenima tittar förbi och vi får hans input om vad som händer på Mälardalens industrigymnasium idag, vad som händer generellt på skolorna idag och vi får även veta lite om de senaste maskinerna från EMCO som står på plats på skolan.

– Den österrikiska maskintillverkaren EMCO har en lång tradition i att vara en stark leverantör av maskiner för skolor och verkstadsutbildningar. Och parallellt med denna inriktning så är man även högteknologiska produktionsmaskiner för krävande industrier.

– Jag brinner för detta med att se till att skolor och utbildningsanstalter får maskiner med senaste tekniken för att kunna utbilda nästa generation operatörer och tekniker. I intressant teknik med skolmaskiner från EMCO är att du kan utbildas i alla marknadens styrsystem på en och samma maskin, säger Pierre och går fram till den senaste maskinen som är en EMCO Concept milling 260 och visar;

– Förr gick man fram till maskinens panel och på den var det endera Siemens, Fanuc eller Heidenhain, idag finns det Appar och allt dirigeras via touchkontroller och på panelen svajpar du bara fram på panelen det styrsystem som du vill använda, smart och enkelt. Idag kan man ha upp till åtta olika styrsystem i en och samma maskin. EMCO har avtalat och ett samarbete med tillverkarna av styrsystem för att kunna erbjuda vilka man vill ha på sin skolmaskin. Det är givetvis en kostnad för varje styrsystem man vill köpa till men skolorna är väldigt nöjda med det då man nu klara sig ofta med färre maskininvesteringar. Och här är det fritt för skolan att uppdatera styrsystemet efter behov, säger Pierre Garp.

– Jag vill också tillägga att vi levererar inte bara maskinen utan vi leverera hela konceptet, vi tar hand om lärare och elever med övningar, utbildningsmaterial och vi har kompetenta tekniker som hjälper till vid behov.

Slutligen vill Pierre nämna något om EMCO Campus som är ett E-Learning-multimedia program som lär ut alla grunderna i modern CNC-teknik. Det skickligt designade undervisnings formatet gör även komplexa koncept lätta att förstå och lära sig. Interaktiva dialog funktioner gör det möjligt för studenterna att utvecklas i sin egen takt. Vyerna visas med attraktiva 3D-och 2D-grafik, animeringar och videor, vilket förbättrar inlärningsprocessens framgång på ett hållbart sätt. – EMCO Campus kan användas oberoende av koncept maskiner och styr programvara. 4 kurser lär ut alla grunderna i modern CNC-teknik. Eleverna kan arbeta igenom innehållet och testerna med inlärningsmappar. Redigeringsverktyg: skapa innehållssidor individuellt och ”Learnmeter” visar den personliga kursutvecklingen, säger Pierre Garp på Lenima.