Xylems verksamhet i Lindås, Emmaboda, startade 1901 som en bysmedja och i takt med utveckling och koncernförändringar har företaget bytt namn ett antal gånger och heter nu Xylem Water Solutions. Företaget tillverkar filtreringsutrustning för vattenrening, omrörare och luftare, men är i Sverige mest känt för sina pumpar under varumärket Flygt. För 50 år sedan startade företaget en verkstadsskola, som genom åren har förändrats ett flertal gånger.
På 1970-talet blev skolan en filial till gymnasieskolan i Nybro och det startades en specialkurs för verkstadsmekaniker. Eleverna gjorde sin praktik på flera företag, men eftersom inte alla företag ville betala lärlingslön hotades skolan med nerläggning. All praktik förlades då på Flygt och 13 år senare omvandlades utbildningen till ett treårigt industriprogram, där Vilhelm Mobergsgymnasiet i Emmaboda nu är huvudman.
Från vänster: Johan Halvardsson, Tomas Fransson, Oskar Jonsson, Torbjörn Antonsson, Anders Ernlothsson, Kennert Engström
– Det industritekniska programmet är ett yrkesprogram och en stor del av undervisningen efter årskurs två bedrivs på Xylem. Gymnasiet står för läromedel och tre lärartjänster medan Xylem står för maskiner, tre lärartjänster, material, skärverktyg och lokaler. Det hade förmodligen inte funnits en utbildning idag om det inte vore för gymnasieskolans och Xylems samarbete genom åren, berättar Kennert Engström, som själv har gått på verkstadsskolan som elev och sedan har arbetat som yrkeslärare på skolan i 30 år.
Under utbildningen, där teoretiska studier varvas med praktik, undervisas eleverna inom industriell teknik, industriteknisk produktion och lär sig hantera verktyg och maskiner. Målsättningen är att eleverna, efter examen, ska kunna arbeta med processinriktad eller maskinell materialbearbetning och produktframställning, driftsäkerhet och underhåll samt svetsning och annan sammanfogning.
– Utbildningen har utvecklats mycket under mina 30 år. Det som har förändrats mest är helt klart tekniken med alla avancerade maskiner, skärverktyg, skärplattor och dynamisk fräsning som vi kör mycket just nu.
När Felix Persson började Industritekniska programmet var han skoltrött. Nu är han en av programmets främsta elever med ljus framtid i branschen.
I årskurs ett får eleverna lära sig hantera manuella maskiner för att sedan i årskurs två ta steget över till CNC-styrda bearbetningsmaskiner. Årskurs tre är en fördjupning där eleverna får arbeta med femaxliga maskiner och CAD/CAM-system. Skolverksamheten är förlagd i en egen del av Xylems produktionsanläggning.
– Fördelen med det är att vi inte störs av produktionen utan kan fokusera på vår undervisning. Vi har tio CNC-styrda maskiner, vilket innebär att varje elev just nu har sin egen maskin, samt sju manuella maskiner. Xylem har köpt in moderna maskiner bara till undervisningen, senast 2010 fick en vi ny femaxlig fräs.
I årskurs tre gör eleverna ett examensarbete som oftast är ett jobb till någon av Xylems avdelningar. Om eleverna går ut med godkända betyg är de garanterade sex månaders provanställning på Xylem, och de flesta får sedan tillsvidareanställning.
– Sköter de sig är det inga problem för dem att få jobb som CNC-operatör, verkstadsmekaniker eller maskintekniker. Varje år ringer företag och frågar efter elever, och det är i slutändan upp till eleverna att välja var de vill jobba.
På det Industritekniska programmet finns 16 platser per årskurs, men just nu går endast åtta elever i årskurs ett, åtta i årskurs två och tio i årskurs tre. För att fylla det behov som finns av utbildad arbetskraft har Emmaboda kommun och Xylem startat en ettårig vuxenutbildning.
– Eleverna på komvux läser upp olika ämnen för att kunna arbeta som maskinoperatörer. Får vi inte elever från högstadiet måste vi se till att säkra arbetskraften på annat sätt. De som går på komvux är lite äldre och många gånger väldigt motiverade. En stor del av eleverna är kvinnor, vilket är roligt, säger Kennert.
24-årige Oskar Jonsson, tog examen från Industritekniska programmet 2010 och arbetade tre år i Xylems produktion samtidigt som han studerade produktutveckling. En dag fick han veta att hans före detta lärare skulle sluta undervisa på Industritekniska programmet. Han sökte och fick tjänsten som yrkeslärare.
– När jag gick här som elev trivdes jag väldigt bra, och det kändes rätt att ta steget och bli lärare. Eleverna som går här har stora möjligheter. Många av dem har redan fått testa på att arbeta i produktionen på kvällar och helger.
Nytt för 2015 är att elever som har gått Teknikprogrammet på gymnasiet kan läsa ett fjärde år med mer fördjupad undervisning. I landet finns fyra olika inriktningar och i utbildningslokalerna på Xylem och Vilhelm Mobergsgymnasiet undervisas eleverna i produktionsteknik.
– Det påminner om den fyraåriga tekniska utbildningen som fanns på 80-talet. Många har saknat just den kompetensen. Eleverna blir gymnasieingenjörer, och kan arbeta som produktionstekniker, förklarar Oskar som undervisar i produktionsteknik.
Sedan 2002 deltar Industritekniska programmet i ungdoms-SM i CNC-svarvning, som arrangeras av Skärteknikcentrum Sverige. Eleverna från Emmaboda har rönt stora framgångar med fem SM-guld och fem andraplatser på tolv försök.
– Det är ett kvitto på att vi håller en hög nivå på utbildningen. Förmodligen spelar det också in att eleverna har tillgång till en varsin maskin och får väldigt mycket maskintid, menar Kennert.
Eleverna tävlar två och två i ungdoms-SM där vinnaren och tvåan går vidare och får tävla i yrkes-SM. Vinnaren i svarvning respektive fräsning får sedan representera Sverige i yrkes-VM som i år arrangerades i Sao Paulo, Brasilien. Oskar, som själv har vunnit yrkes-SM, var med i Brasilien som coach för Sveriges deltagare i svarvning.
– De tävlande får fyra timmar på sig att svarva eller fräsa en detalj som sedan mäts och bedöms av domarna. Totalt är det 26 tävlande från olika länder och Vidar Degerheim, som gick här i Emmaboda, slutade på en sextondeplats i svarvning.
Felix Persson, som går i årskurs tre, har tillsammans med en kompis gjort sista slutprovet till ungdoms-SM och väntar på besked om de har gått vidare. För några år sedan var Felix skoltrött och hans framtid såg osäker ut. När Industritekniska programmet anordnade öppet hus följde han med några kompisar och efter det var han var han fast.
Christian Midlöv bodde tidigare i Karlskrona där det inte finns något Industritekniskt program eller Komvux för maskinoperatörer. Han är tacksam över att få möjlighet att utbilda sig via Komvux.
– Det blev en totalvändning för mig när jag började ettan. Jag har alltid varit praktiskt lagd så detta är perfekt för mig. Efter examen ska jag jobba här i ett halvår och sedan åka till Norge och jobba för att få erfarenhet och se hur de jobbar där. Förhoppningsvis kan jag sedan komma tillbaka hit och få jobb. Jag jobbar redan extra här, och är en av de första som har fått ta klivet ut i produktionen redan i tvåan.
I samband med 50-årsjubileumet anordnade Industritekniska programmet öppet hus i utbildningslokalerna på Xylems produktionsanläggning i Emmaboda. Sonny Karlsson var en av dem som tog tillfället i akt att besöka programmet. På 1970-talet, när Kennert var elev, var Sonny rektor för verkstadsskolan.
– Det är första gången som jag är tillbaka här och det är roligt att få träffa gamla elever och medarbetare, och även dagens elever. När jag var rektor här fick vi slåss för att behålla utbildningen på orten. Enligt dåvarande skolreformen skulle nämligen all sådan här undervisning ske på gymnasieorten som då var Nybro. Det är fantastiskt att se hur utbildningen har utvecklats och vilka maskiner de arbetar med idag, säger Sonny Karlsson.