På Volvogymnasiet går det totalt 38 tjejer av 144 elever. Lisa Niiranen, från vänster, Felicia Holmregn och Saga Nyberg ser gärna att fler tjejer söker till utbildningen, men ser heller inte de på något sätt behandlas annorlunda för att tjejer är i minoritet på skolan.
Hälften tjejer, hälften killar. Så såg elevintaget ut på Volvogymnasiet i Skövde förra året. Ett ordentligt trendbrott från redan höga siffror vad gäller tjejer på skolan. Siffror som inte har kommit av sig själv – utan efter en medveten och långsiktig satsning från skolans ledning.
TEXT & BILD // JOHAN LARSSON • MON AGENCE PR & KOMMUNIKATION
Hälften tjejer, hälften killar. Så såg elevintaget ut på Volvogymnasiet i Skövde förra året. Ett ordentligt trendbrott från redan höga siffror vad gäller tjejer på skolan. Siffror som inte har kommit av sig själv – utan efter en medveten och långsiktig satsning från skolans ledning.
Innanför de röda tegelstenarna i den traditionella industribyggnaden strax norr om Skaraborgs regemente öppnar sig stora ljusa verkstäder med moderna CNC-maskiner, klassiska metallsvarvar och orangea industrirobotar.
Egentligen är det ingenting som skvallrar om att lokalerna tillhör en gymnasieskola.
Men en mer noggrann blick ser bilder på studenter längs väggarna, fräscha klassrum med blå heltäckningsmattor och ett gäng ungdomar som hänger i soffan vid bordtennisbordet.
Då klarnar bilden något om var det är vi har hamnat.
– Jag tror att det kan finnas vissa förutfattade meningar om Volvogymnasiet, till exempel att det bara handlar om motorer och att man därför inte vill gå på skolan. Men jag gillar inte motorer och de allra flesta här har aldrig mekat med bilar – jag har definitivt inte gjort det. Det spelar ingen roll vilken bakgrund man har, alla kan gå här, säger Saga Nyberg.
Hon är 18 år och går i årskurs 3 på Volvogymnasiet i Skövde tillsammans med jämnåriga Lisa Niiranen. Om bara ett år ska de ut i arbetslivet för första gången. Visst, de har känt på det lite under sommarjobben på Volvo Group Truck Operations eller Aurobay, gamla Volvo Cars, men det är ändå något helt annat att komma ut på riktigt. Som en av alla andra.
– Det som jag fastnade för med skolan var möjligheten att få jobb direkt efter studenten, plus att det var mycket praktiskt arbete under utbildningen. Ska man ska gå på Volvogymnasiet måste man tycka att det är roligt att jobba praktiskt, vill man sedan läsa till ämnen för att få högskolebehörighet så går det. Nu i trean har jag valt engelska och kemi som tillval. Jag kände som så, att man vet ju aldrig… Det är så bra med Volvogymnasiet, man behöver inte bestämma i förväg vad man vill bli, säger Lisa Niiranen och tillägger:
– Det finns så många olika jobb inom Volvo så du kan bli i stort sett vad som helst. Du kan liksom bli brandman inom Volvo… Jag känner att jag har möjligheter att bli vad jag vill, kanske inte läkare, men jag vill inte bli läkare ändå…
Hans Karlssons kontor på första våningen har fönster ut mot John G. Grönvalls plats mellan Science Park och klassiska motorprovningshallen Pentahuset. Han har varit rektor på Volvogymnasiet i 15 år och berättar att i stort sett alla som går på skolan anställs av Volvo direkt efter studenten. Det vanliga är att eleverna därefter jobbar ett par år för att sedan kanske läsa vidare på en högskoleutbildning.
– Det är ett högt söktryck från hela länet och det underlättar så klart att vi har ett gott rykte. Vi sköter vårt uppdrag och det finns ett stort engagemang både från oss på skolan och från företaget, säger Hans Karlsson.
Han har jobbat ett helt arbetsliv i en traditionellt mansdominerad värld, men ser också att attityder och beteende så smått börjar ändra på sig. Något som inte minst märks bland intaget på Volvogymnasiet. Bland de nya ettorna 2020 var 22 av 48 elever tjejer – något av ett trendbrott enligt Hans Karlsson.
– Vi jobbar långsiktigt och en del i detta är att jag har rekryterat kvinnliga yrkeslärare. Inte kvoterat, utan på meriter, och nu är fem av våra tio yrkeslärare kvinnor. Jag tror att det är en bidragande faktor till att vi lyckas så bra med att locka till oss tjejer, säger han.
En annan viktig anledning är själva utbildningen. När eleverna tar studenten är de inte fast vid ett val som de gjorde när de var i 15-årsåldern. Det är i stället på gymnasiet som möjligheterna öppnar sig. Utbildningen på Volvogymnasiet innehåller fler ämnen än andra yrkesutbildningar och när eleverna tar studenten har de behörighet att läsa vidare till exempelvis civilingenjör eller högskoleingenjör.
Hans Karlsson är säker på att den breda utbildningen, och möjligheten att nå full meritpoäng, gör att Volvogymnasiet kan locka till sig fler tjejer än vad andra liknande utbildningar gör i Sverige.
– Det finns många spännande yrkesområden att välja mellan för de som tagit studenten här och bara för att man går på Volvogymnasiet betyder inte det att man hamnar på Volvo hela livet. Just det jobbar vi mycket med att informera elever i årskurserna 8 och 9 om, de får även komma hit och känna på stämningen och se att det är en schyst skola.
När 16-åriga Felicia Holmgren stod inför sitt gymnasieval på högstadiet var ett kriterium att hon ville ha en bred utbildning med möjlighet att få jobb direkt efter studenten. Hennes två bröder hade båda gått på Volvogymnasiet och pratat väl om skolan, vilket till slut gjorde valet enkelt för henne. I augusti började hon i årskurs 1.
– Det var faktiskt många som sade till mig ”Gud vad kul att du kom in där, jag önskar att jag också hade gjort det”. Det var ingen som tyckte att det var ett konstigt val. Klart jag visste att det skulle vara fler killar på utbildningen, men det har aldrig varit något problem. Vi är 7 tjejer bland 48 elever och aldrig att någon kille skulle säga ”det där kan inte du”. Alla blir bemötta likadant här, säger hon.
Just ett likvärdigt bemötande är något som såväl Felicia som Saga och Lisa ständigt återkommer till. Det ska bara vara så, det ska inte vara något som man behöver gå runt och tänka på.
– Skolan har ju varit ganska mansdominerad genom åren eftersom tjejer inte skulle syssla med praktiska ämnen förr. Men nu är det nya tider. I vår årskull är det 9 tjejer av 49 elever, så det är väldigt få tjejer just i trean, men förra året var det lika många tjejer som killar i ettan. Det märks att det blir en mer mjukare miljö med olika perspektiv på saker och ting när det är en bra blandning. En annan stämning helt enkelt, än om det bara är killar eller bara är tjejer, säger Lisa Niiranen.
Med arbetslivet precis runt hörnet för Saga Nyberg och Lisa Niiranen uppstår så klart tankar om hur en bra arbetsplats ska se ut. Vad som är viktigt för att trivas och för att kunna prestera som bäst. Men någon oro för förlegade attityder mot kvinnliga medarbetare finns överhuvudtaget inte.
– Det är faktiskt ingen jag tänker på. Jag sommarjobbade på gjuteriet i somras och var väl inte nervös, men beredd på att det skulle jobba mest män där. Men de tyckte att det var hur bra som helst att det kom dit fler kvinnor. Vem som helst kan jobba där, man behöver inte vara stor och stark, eftersom det finns hjälpmedel, säger Saga Nyberg.
Just så, som Saga blev bemött på gjuteriet, är också så som hon vill bli bemött ute i arbetslivet. Utan att synliggöras, eller osynliggöras, endast på grund av sitt kön.
– Jag vill bli bemött som vem som helst och vill inte att de ska tänka på att jag är en tjej. Det ska inte vara någon skillnad. Jag hade inte varit bekväm om jag som tjej hade höjts bara för att jag är tjej. Det är också så som jag har blivit bemött ute på företaget. Jag har aldrig tänkt på vem som är tjej eller vem som är kille – varken på jobbet, på skolan eller med lärarna, säger Saga Nyberg.
Av de 144 elever som går på Volvogymnasiet är i dagsläget 38 tjejer. Skolan har ett uppdrag från ledningen att få in fler tjejer och det är något som alla inblandade parter tycker är viktigt. Hans Karlsson säger att det inte finns några genvägar för att lyckas med det arbetet.
– Vi har jobbat med de här frågorna under lång tid och har alltid haft inställningen att de elever som börjar här ska trivas och må bra. De pratar om skolan med sina syskon och vänner, och om de tjejer som går här trivs och mår bra, berättar de ju det för andra tjejer, säger han.
Det långsiktiga arbetet börjar redan när Volvogymnasiet är ute och informerar om skolan för högstadieelever. Både tjejer och killar är med och ger ett elevperspektiv, både kvinnliga och manliga lärare berättar om utbildningen.
Något som är genomgående i all marknadsföring.
Det är inte bara killar som syns på bild i den broschyr som Volvogymnasiet har tagit fram – och heller inte bara tjejer – utan en naturlig mix i en miljö som fokuserar på det personliga mötet och teamwork.
– Det märks att den här världen har blivit mer jämlikt, men vi måste fortsätta att jobba med det och hela tiden vara på tårna. Tjejerna ska känna att de kan säga ifrån, och när de säger ifrån ska de veta att vi tar tag i det.
För att säkerställa att arbetet fungerar och att alla elever verkligen mår bra har Volvogymnasiet tjej- och killsamtal i årskurs 2. Där pratar de just om hur eleverna mår, men också om frågor kring genusperspektiv, beteenden och attityder.
– Man måste jobba långsiktigt. Det här är inget som man förändrar på över en natt, arbetet måste fortsätta hela tiden. Det tar aldrig slut. Man måste se det som ett evighetsprojekt och tänka på det i allt man gör, säger Hans Karlsson.
Felicia Holmgren i årskurs 1 har några år kvar innan det är dags att ta klivet ut i arbetslivet. Men hon vet redan att hon har hittat rätt. Volvogymnasiets fokus på samhörighet och samarbete är något som hon vill ta med sig ut
i arbetslivet efter studenten.
– Man vill ju bara bli bemött som vem som helst, varken bättre eller sämre. Det ska inte spela någon roll om man är tjej eller kille, säger hon.
Ett bemötande som grundläggs på Volvogymnasiet tack vare det långsiktiga arbetet som genomsyrar hela verksamheten. Saga Nyberg och Lisa Niiranen lyfter här lärarna och hur de ser varje elev utifrån dennes specifika behov och förutsättningar.
– De bemötte oss jämlikt från början och gjorde ingen skillnad på tjejer och killar. Lärarna på den här skolan vill att vi ska lyckas och är väldigt engagerade i varje individ. Det här är inget som vi behöver snacka om, om man är tjej eller kille spelar ingen roll, säger Lisa Niiranen.
Saga Nyberg berättar om en lärare som är särskilt engagerad och omtyckt bland alla elever.
– Hon har blivit en förebild för både tjejer och killar eftersom hon säger att det är ok att göra fel, genom att berätta om alla de fel som hon har gjort. Det gör att man själv vågar kliva fram. Jag tror det ändå är viktigt att ha kvinnliga lärare som visar att de kan, säger hon.
Felicia Holmgren hade inte riktigt funderat i banorna på manliga och kvinnliga lärare innan hon började på Volvogymnasiet. På hennes högstadieskola var det till övervägande del manliga lärare och det är först nu som hon ser fördelen med en blandning.
– Här är det 50/50 och det visar att det finns lika många möjligheter för oss tjejer som för killarna. Det sägs inte rakt ut, men visar att det är ok oavsett vem man är eller hur man är, säger hon.
FAKTA: Volvogymnasiet
Volvogymnasiet i Skövde är en del av Volvo Cars centrala utbildningsenhet Volvo Kompetenscenter. Sedan 1994 har skolan varit en friskola med statlig tillsyn och statsbidrag. Volvogymnasiet har sedan 2006 en egen gymnasiestyrelse med Platschef Aurobay Skövde som ordförande.
Det industritekniska programmet på Volvogymnasiet har en produkt- och maskinteknisk inriktning och ger både högskolebehörighet och en yrkesutbildning. I årskurs 3 kan eleverna välja någon av följande inriktningar:
- Serviceelektriker
- Servicemekaniker
- Produktionstekniker
- Gjuteritekniker
- Automationsteknik
Källa: volvogymnasiet.se