Mästare i produktivitet

Det är svårt att ifrågasätta den fantastiska utvecklingen som det svenska verkstadsföretaget NIBE har. Omsättningen har trefaldigats sedan 2010 och siffror vi fått från analytiker som följer företaget visar en omsättning globalt för 2019 som taktar mot 25 miljarder. Nu siktar bolaget friskt vidare mot 40 miljardersstrecket för målet är att växa med 20 % om året, varav hälften organiskt.

Verksamheten startades för 67 år sedan i småländska Markaryd då Nils Bernerup (NI BE) startade och började bygga upp NIBE i en anda som fortfarande genomsyrar bolaget. Till sin hjälp anställde han så småningom bland annat Rune Dahlberg som VD. Rune hade lång produktionsteknisk bakgrund från dåvarande Svenska Maskinverken och med honom anställdes också Ingemar Zweygberg som blev verkstadschef. Härigenom skapades den grund och ett tänk som har bidragit till utvecklingen av bolaget fram till idag. Produktionen var redan från början i fokus och detta fokus har man behållit. Sedan måste det också, som koncernchefen och vd Gerteric Lindquist säger, ” finnas en säljådra i företaget för utan duktiga säljare blir det inget att producera”. Sedan ser jag alla medarbetare som ambassadörer och ”säljare” för NIBE, det är viktigt att tillägga.

– NIBE har visat vinst varje år sedan 1952, så något rätt gör vi och jag är otroligt stolt över företaget och alla duktiga medarbetare, i alla led. Att arbeta för att bli bättre och effektivare är ledord som går som en röd tråd i verksamheten.

– För 30 år sedan omsatte företaget just här i Markaryd 150 miljoner kronor och man var då 43 operatörer/tekniker i plåtverkstaden. Idag omsätter man 4 miljarder och man är 47 i produktionen på ”plåten”. Dessa siffror och denna jämförelse visar vad man med en klar och tydlig modell för produktivitetsförbättringar kan uppnå, genom att alla tillsammans ”tävlar” för att skapa en trygg och intressant arbetsplats där alla anställda med stolthet kan gå till jobbet varje dag och tänka, jag är delaktig, jag är viktig, vi kan och vi är vinnare.

NIBEs verkstäder är effektiva, konkurrenskraftiga, hållbara och utrustade med den allra senaste tekniken vad gäller maskiner, utrustning och kompetens. Allt styrs av företagsledningen och medarbetarna tillsammans, för att få en långsiktighet i produktionsformen och möjliggöra fortsatt framgång.

Att få med sig alla medarbetarna i ett engagemang för ständig förändring är helt avgörande för att den ska lyckas. Och det är Gerteric Lindquist duktig på att genomföra, varje dag och över tid.

– Behovet av att veta vad folk tycker och tänker i en organisation har ökat markant här på NIBE. För att få ett driv i förändringen inser vi att vi måste arbeta med medarbetarengagemang. Att veta hur personalen ställer sig till en pågående förändring under ett givet tillfälle skapar möjligheten att justera förändringsprocessen. Att veta vad medarbetare vill och känner är bra när man som vi ständigt sätter upp nya och höga tillväxtmål, säger Gerteric Lindquist.

Outsourcingens mörka skugga

Sedan vårt förra möte med Gerteric har det nu gått mer än två år. Vi ber om en ögonblicksbild av vad som händer på NIBE idag.

– Vi är mitt uppe i fortsatt förändring, absolut, behoven har ökat och därmed också takten i våra fabriker. Vi hemfaller inte åt det här att den svenska valutan skall rädda oss i evigheter. Man måste arbeta som om kronkursen en dag kan bli både 9 kronor eller 8,50. Nu klarar vi oss bra på exporten med den kronkurs vi har men våra framgångar är delvis ”dopade” av den svaga svenska kronan. Men vi måste räkna med att om politikerna tar sitt förnuft till fånga så bör den svenska kronan över tid bli upp emot 25 % starkare.

– Då skall man om det sker inte säga – Oj vad hemskt, nu måste vi ha hjälp, – Nej, det är nu vi har hjälpen, det är nu vi måste arbeta, nu när vi har en ”tidsfrist”. Så resonerar vi på NIBE. Svensk industri liksom all annan verksamhet har pådyvlats kostnadsökningar som inte är motiverade och det är det här som ligger bakom att förtroendet för den svenska valutan sjunker i jämförelse med Euron.

Vi pratade i förra intervjun för två år sedan om detta;
”Gerteric Lindquist menar med bestämdhet att om inte produktionens strategiska betydelse för företagens förmåga till utveckling och förnyelse klargörs och synliggörs, finns således en mycket stor risk att värdefull produktionskompetens förloras i samband med outsourcing, vilket man med full kraft motarbetar på alla plan inom NIBE”.

”Trenden mot outsourcing är också ett uttryck för en förvrängd syn på produktionens roll i dagens affärsverksamhet, något som får koncernchefen på NIBE Industrier, Gerteric att gå i taket och bli riktigt upprörd och han förklarar vad han blir irriterad över”.

– Många gånger har man lagt ut tillverkning i alltför stor utsträckning, man följer en tidstrend eller som man kan kalla det, ett flockbeteende. Tyvärr är det också så med outsourcing att man ofta lägger ut sådant som verkligen skulle kunnat ha rationaliserats på hemmaplan med relativt enkla medel. Ofta blir det här inte speciellt lyckat, eftersom företagets DNA i de flesta fall är en helhet bestående av produktutveckling, konstruktion, en djup förädling och marknadsföring/försäljning. Men att då tappa den vardagliga och verkliga kontakten med produktionen känns som sotdöden för mig, säger Gerteric Lindquist.

Nästa fråga till Gerteric;
Så som jag uppfattar det, har det nu visat sig att du hade rätt i din ideologi.
Nu är det många företag som vänder skutan hem igen och/eller inte söker sig längre till Östeuropa eller Asien för sin tillverkning. Vad tror du företagen har lärt sig för läxa?

– Det finns inga enkla recept och om man tror att man blir en vinnare om man lägger ut tillverkning i andra länder som just den dagen har lägre kostnader, ja då tycker jag att man inte tror på sig själv. Man måste våga tro på sig själv och sitt företag annars blir man som en vindflöjel och de företag som vänder hemåt igen, har väl förhoppningsvis lärt sig just detta.

– Om de har tur har de lämnat så mycket tillverkningskunnande kvar så att de kan ta hem sin tillverkning. Många har ju hemfallit åt att de helt lagt ut och då kommer det aldrig tillbaka, i alla fall inte i det bolagets regi. För då har produktionstekniker lämnat företaget och maskinparken är borta. Det är det vi har sett i stora stycken och det tycker jag är vemodigt och oansvarigt mot vårt svenska samhälle.

– Jag vill inte nämna några namn eller branscher men det har varit ett lämmeltåg till Asien och alla har talat om att det är där man skall vara. Och i många fall har man som underleverantör inte fått vara med i budgivning om man inte haft verksamhet i Asien.

– Här har vi sett att många företag har varit fullständigt hänsynslösa och drivit på att underleverantörerna måste ha tillverkning i ”låglöneländerna” annars får man inte vara med. Det finns exempel på flera företag i vårt närområde som jag känner väl som har lagt ner produktion och enligt min mening, varit så naiva att man trott att man kan sitta här i Sverige och utveckla produkter som sedan skall tillverkas på andra sidan jordklotet. Jag tror inte en sekund på detta. Det skulle vara som om NIBE skulle sitta här i Markaryd med en R&D avdelning och sedan skulle andra företag göra jobbet för oss, glöm det!

– Det är inte så industrin fungerar, det är, som jag har sagt hundratals gånger, närheten mellan utveckling, effektiv tillverkning och marknadsföring som är helt avgörande. Allting måste gå fort och hur tror man då att det skulle gå fortare om man outsourcar. Ofta tillgrips också outsourcing när gamla synder kommer i dagen, att man inte har rationaliserat i den grad man har behövt och därmed missat tåget för att överleva med inhemsk produktion.

– Sedan vill jag säga att det kan vara svårt att rationalisera när man har fallande volym. Och därför måste man rationalisera när verksamheten går någorlunda vettigt och man har efterfrågan på sin sida. För när det tar emot då finns det ingen tid för rationalisering, då handlar det om att överleva. Då är företaget som ett skadskjutet och kanske till och med sjunkande skepp som man vill lämna och det är oreda överallt, så rationalisera i goda tider, råder Gerteric Lindquist.

Var finns en produktionstekniker

– Industrins glidning bort från det allmännas fokus får också konsekvenser för kompetensförsörjningen och samhället i stort. I många politiska beslut och även i samhällsdebatten så, om jag nu får använda ett starkt ord, hånar man många gånger industrin i Sverige för att vara gammalmodig och någonting som är på utdöende. Man talar om ett post-industriellt samhälle och industriområden markeras med en stiliserad bild över en fabrik med skorsten från 1920-talet. Hur kan det tillåtas? Om industrin i Sverige bara kunde få understöd i form av en korrekt och verklighetsförankrad beskrivning snarare än nidbilder så skulle ungdomar också i mycket större utsträckning söka sig till industrin, säger Gerteric och fortsätter;

– NIBE är ett modernt verkstadsföretag, inte någon medeltida mörk gruva och här behöver vi få hjälp av stat och kommun att utbilda ungdomar i exempelvis produktionsteknik och hantering av modern produktionsutrustning. För idag är det brist på produktionstekniker och högkvalificerade operatörer. Och det är ett stort problem för svensk industri idag att man inte satsar tillräckligt på utbildning inom tekniska yrken. Det finns enligt min mening någon form av misstänksamhet i samhället mot att arbeta i industrin. Jag blir vemodig när jag talar om det för det är så självklart här i Småland i min generation att man skall jobba och ligga i. En produktionstekniker har en vital position i en industri för det den person som skall se till att produktionen fungerar bra, ta bort sådant som är onödigt och skapa de bästa förhållandena för operatörerna så de kan göra ett bra jobb. Det är detta som har skapat vårt välstånd.

– Produktionstekniker var förr en paradgren i svensk industri som idag mer eller mindre har spelats bort. På gymnasienivå och på de industriskolor som fortfarande finns kvar saknar tyvärr de utbildningsansvariga ofta helhetsbilden vad gäller vilka behov av utbildningar som finns och de tänker inte tillräckligt långsiktigt. Långsiktighet är Gerteric Lindquists käpphäst och det är långsiktigheten som gjort NIBEs kraftiga tillväxt möjlig.

Hur blir man en mästare i produktivitet

– Vi mäter allting på NIBE. Det som inte mäts kan inte göras bättre, det är en gammal devis. Här har vi alltid haft tidmätning i produktionen och det är både frekvensstudier och objektsstudier på det gamla sättet som gäller men med helt nya hjälpmedel. Oslagbart! Men det är inte bara i produktionen vi mäter. På liknande sätt mäter vi exempelvis hur lång tid ett projekt tar. Varför tog det 8 veckor eller 2 kvartal, varför tog det inte sex veckor eller 1 kvartal när vi egentligen haft det som målsättning? Vad var det som gick fel? Hela tiden oavsett funktion och position måste vi alltid försöka att hela tiden bli bättre.

– Vad som driver NIBE i stort och mig själv som företagsledare är att man inte skall separera någon viktig funktion från helheten. Till exempel hör produktutveckling och tillverkning verkligen ihop och skiljer man dessa åt så uppstår en omedelbar dissonans som i längden utarmar företaget på flera sätt. Å andra sidan kräver detta att vi alltid har rätt maskinutrustning och att vi alltid ligger i framkant när det gäller ny teknik och automation. Vi har valt ut ett antal maskinleverantörer som vi litar på och av dem kräver vi full support och service på dagen. Att produktionsteknikerna arbetar nära konstruktörerna är för oss livsviktigt, för då ser man tämligen omgående om produktidéerna går att realisera i verkligheten och får en snabb återkoppling på om något måste modifieras konstruktionsmässigt eller produktionsutrustningsmässigt. Detta bortser man ofta ifrån när man lägger ut tillverkningen i ett annat land långt bort ifrån konstruktionskontoret. Tid är, som alla vet, pengar men ibland tycks inte detta samband gälla när väl ”lämmeltåget” satts igång. Men undantaget bekräftar ju som bekant regeln, så visst finns det ett antal företag som har löst det här med att ha produktutveckling och produktion separerade på ett framgångsrikt sätt   men min poäng är att det inte är det relativt höga löneläget i Sverige som gör det omöjligt att ha kvar och utveckla lönsam produktion här hemma utan framförallt underlåtenheten att ständigt arbeta med förbättrad produktivitet.

 Är det ”långsamma” eller ”snabba” investeringar som gäller idag på NIBE?
– Jag vill säga att snabba beslut är ofta förenade med risk, oavsett hur de tas. John Wayne var känd för att han tog ett snabbt beslut och så sköt han. Och sedan om det var rätt gubbe eller inte, det kanske han inte alltid visste. Jag tror inte så mycket på John Wayne metoden. Däremot tror jag att man skall vara lite modig nog att alltid vara grundlig när det gäller en investering.

Så de senaste stora investeringarna ni gjort har varit enligt plan?
–- Det är viktigt att man exempelvis har en rullande 3-årsplan anser jag. Att det finns planering för maskinköp som kan tidigareläggas eller senareläggas beroende på vad som händer. Ofta är det nya produktfamiljer som kräver investeringar och då kan vi kalla detta en ”långsam investering” eller bra försäljning med oplanerade höjda volymer, ja då kan vi prata om ”snabba” investeringar. Men i grund och botten så har vi alltid ett långsiktigt produktionstänk i botten. Skall man köpa en maskin hals över huvud blir det ofta dyrt och det är inte säkert att det riktigt passar in i  vårt långsiktiga tänk, säger Gerteric.

– Så som sagts investerar vi inte i maskiner ”huller om buller” utan maskinerna måste passa in i ett tänkt flöde där man lägger ett pussel hela tiden så att maskinen även passar in i ett framtida upplägg.

Automation är helt avgörande idag och en förädlingsprocess

– Vi var tidigt ute med automatisering och vi började med svetsrobotar av kvalitets- och rationalitetsskäl. Detta, kan man säga, blev drivande i hela vår automatisering av fabrikerna. Vi bestämde tidigt att plåtbearbetningen skall vi inte lämna ut till andra externt utan plåttillverkningen skall vi vara bäst på. Här finns vitala tillverkningsprocesser som är ytterst viktiga för oss att ha kontroll över.

– Tillsammans med produktionsledningen diskuterar vi oss alltid fram till hur vi kan ta nästa steg för att rationalisera plåtbearbetningen för att härigenom kunna behålla och vidareutveckla vår tradition av djup förädling. Det har vi alla på företaget haft en samsyn kring hela tiden. Och så kom stegen helt naturligt med att vi investerade i nibblingsmaskiner istället för excenterpressar, vi köpte laserskärmaskiner istället för vanliga håltagningsmaskiner och sedan kom robotiseringen av våra kantpressar.

(Här skall vi i slutet på artikeln titta närmare på den senaste installationen där man nu gått ytterligare ett steg längre med sitt automationstänk och skapat en produktionscell med fem kantpressar och två industrirobotar).

– Parallellt med detta har på motsvarande sätt svetsavdelningen moderniserats och robotiserats. Utvecklingen av maskinteknik och maskinsystem har gått med en fart som i alla fall jag inte trodde var möjlig för 15 år sedan. En otrolig utveckling som gett oss oerhört mycket bättre möjligheter att utveckla vår produktion och förädla våra produkter. Så fort man lämnar förädlingsspåret då tror jag man löper stor risk att gå sotdöden till mötes, säger Gerteric allvarligt.

Digitalisering på småländskt vis

– Alla dessa ”Buzz Words” är jag lite trött på. Jag vill säga så här. Självklart kommer digitaliseringen att vara en viktig framtida komponent för framgång men vi måste samtidigt inta en balanserad hållning till detta nya ”fenomen”.

– Vi hade inte kommit dit vi är på NIBE idag om vi inte successivt hade tagit till oss ny teknik och nya hjälpmedel, detta är en process som pågår hela tiden, en form av produktivitetsarbete där man på olika sätt försöker att få bort flaskhalsar och mindre rationella arbetsmetoder. Idag döper man gärna om allting med nya ord. Lean Production är ju inget annat än vanligt produktionstekniskt arbete och 6 Sigma har vi döpt om till 5 NV, fem NIBE vanor, svårare behöver det inte vara eller hur? Då kan människor förhålla sig till vad det egentligen är fråga om. Så är det också med digitaliseringen, den blir successivt en del av våra liv. Vi styr naturligtvis inte vår produktion med pappersark längre utan allt är ju redan digitaliserat via vårt affärssystem. Vår produktionsövervakning är digitaliserad med sin uppkoppling, ett CAD/CAM system är en digitalisering, våra produkter är redan utrustade med avancerade styrningar som vi kan kommunicera med via nätet och vår marknadsföring är digitaliserad med vår hemsida osv.

– Det säger sig självt att vi med digitaliseringen fått en bättre överblick över produktionen än för 30 år sedan när det var pappersstyrt. Industrin utvecklas linjärt och inte hackvis, det går hela tiden framåt. Och tittar vi på automatisering kopplat till digitalisering så ger det väldiga möjligheter till effektivisering och produktivitet.

– Det är också viktigt att man inte faller för frestelsen att tro att nu kommer digitaliseringen att lösa det åt oss. Det måste hela tiden finnas människor bakom allt, digitaliseringen är ytterligare ett verktyg. Det är detta som är mitt budskap, ”digitaliseringen är ett verktyg men det ersätter inte människor”. Nu pratar man också mycket om AI och allt runt omkring detta men det tror jag ligger lite längre fram i tiden, vi får se. Det låter så enastående att datorerna kommer att ersätta oss som tänkande varelse, risken är att detta också är ett ”Buzz Word”.

Är det svårare idag än för 20 år sedan att bedriva industriell verksamhet?
– Det är nog upp till varje företagare eller företagsledning hur man ser på saker och ting. Ser man svårigheter, ja då blir det svårt, säger Gerteric och visar något han har på sitt kavajslag.

– Här har jag en liten medalj som det står, ”var optimist” och det är väl det som präglat mitt liv, att man är optimistisk och har en ljus syn på saker och ting. Sedan händer självklart sådant som kan vara besvärligt men är man rädd, ängslig och pessimistisk, ja då blir det väldigt svårt för att inte säga omöjligt att lösa problemen.

Innan vi går ut i produktionen får vi höra att man fortsätter resan med att expandera i lilla Markaryd.

– Ja, vi har nu förvärvat flera tomter här i stan för framtida expansion och nu till sommaren står 17 000 kvm produktionsyta klart efter att vi köpte och renoverade den röda tegelbyggnaden som du säkert såg längre ner på gatan när du kom hit.

– Det var tidigare en möbelfabrik som hette Bröderna Gustavsson som är nedlagd för länge sedan och nu har vi rustat upp den gamla fina byggnaden. Här skall vi tillverka värmepumpar och det skickar bra signaler till alla i regionen, att nu är NIBE på frammarsch mot nya mål, säger Gerteric.

Expansion, rationalisering och automation

NIBE har under många år befunnit sig i en stark tillväxtfas. Man växer med nya produkter som lanseras framgångsrikt, genom uppköp handplockar man externa bolag både i Sverige och globalt.

För att vara konkurrenskraftiga så handlar det om att hela tiden rationalisera och effektivisera tillverkning. Priset på material och komponenter som NIBE behöver kan man inte påverka i stort men när det handlar om tillverkning och produktionsteknik kan man vara effektiv och konkurrenskraftig mot alla länder men då måste produktionstiden användas effektivt och effektivare än andra konkurrerande företag.

– Jag ger dig ett kanske lite konstigt exempel men jag tror att du förstår vad jag menar. Vi jobbar rationellt och det betyder att våra operatörer är så kvalificerade att man inte bara står och effektivt skruvar i med en skruvmejsel utan man övervakar två robotceller som måste vara igång hela tiden. Vi har tagit flera steg upp i värdekedjan genom att producera effektivare och på kortare tid. Vi måste ta tillvara på tiden här i Sverige där vi har ett högt kostnadsläge. Hur kan vi då konkurrera med tiden för 8 timmar är 8 timmar var du än tillverkar i världen? -Jo genom att jobba smartare och effektivare och då är nyckeln automatisering, avslutar Gerteric Lindquist koncernchef för NIBE.

Det blev en lång intervju med en av ”beskyddarna” av svensk verkstadsproduktion och förespråkare för det sunda förnuftets ledarskap. Och att man skall och kan utveckla industrijobben i Sverige.

Senaste inom automation på fabriken i Markaryd

Man fortsätter storsatsningen på att rationalisera plåtbearbetningen för att härigenom kunna behålla och vidareutveckla sin tradition av djup förädling. Det har alla på företaget haft en samsyn kring hela tiden. Och därför kom steget helt naturligt med att vi nu fortsätter vägen med robotiseringen av kantpressning.

Cell för frontlucka.
– Det viktiga i denna investering är att kombinera en rationell, tillförlitlig produktion med hög precision, och samtidigt behålla möjligheten att på sikt kunna få in fler modeller i samma cell.

De högt ställda kraven på den nya frontluckan har gjort att vi valt att vinkelkalibrera råformat plåten och göra alla stansningar och bockningar i samma cell.

Med andra ord in med en plåt och ut med en färdig frontlucka. Vi spar både plats/tid och minskar risken för hanteringsskador genom att vi slipper hantera halvfabrikat genom flera olika resurser.

Att vi valt att bygga med 5 pressar och 2 robotar är en ren kapacitetsfråga vad gäller cykeltid men även för att reducera ställtiden till ett minimum, berättar Henrik Broström

Maskinleverantören

Vi får några ord från Tony Olah som är generalagent för den turkiska maskintillverkaren Baykal.
Baykal har jag som leverantör och som god sammarbetspartner i över 20 år med många maskinleveranser runt om i Sverige. Men min största kund NIBE är något speciellt. Under mina år som jag levererat och känt företaget NIBE har man idag ca 40 olika Baykal maskiner och applikationer i deras produktion.

Allt från enkla gradsaxar/kantpressar till mycket speciella lösningar som nu det senaste exemplet. Automatisk klipplina till deras egna plåtdetaljer till robotlösningar med olika storlekar på kantpressar

Jag och min bästa kontakt Sven-Erik Hjelt har känt varandra i snart 25 år och vi tillsammans har jobbat mycket med att ta fram de bästa lösningar som passat NIBE.

– Det som är så spännande med NIBE är att det alltid är något på gång som vi jobbar med och att företaget expanderar hela tiden med nya intressanta projekt.

– Baykal har samtidigt vart mycket hjälpsamma och samtidigt känner man NIBE mycket väl och lyssnar på vad vi har för idéer och man har sedan lämnat ett förslag på lämplig maskinutrustning.

Baykal har aldrig vart främmade att komma till NIBE då vi har lite speciella maskinlösningar för att hjälpa till att lösa problem tillsammans och få fram en bra applikation.

När man är som kund, säljbolag och leverantör har ett bra förhållande lyckas man många gånger få fram bra produktionslösningar till bra investeringskostnad som gynnar kunden som då har möjlighet att få ned produktionskostnad och bli konkurrenskraftig på marknaden.

–  Och det som jag känner slutligen är att det är mycket trevligt att jobba med en sådan leverantör som Baykal, där man alltid har en bra feedback och nära vänner inom bolaget, vilket gör att vi har en god relation som ger och erbjuder rätt maskin till rätt pris till våra slutkunder, säger Tony Olah Tovend AB.

Vi får en kommentar från Jonas Iveslätt på Yaskawa Nordic AB i Torsås; – Hos oss på Yaskawa jobbar man som projektledare för många projekt på ett år, men projektet där två robotar på samma åkbana som betjänar 5 pressar med 6 olika verktyg sticker ut som en av de mest spännande och roliga projekt för min del.