Och då tänker jag som redaktör och som vanlig medborgare i landet Sverige. Hur skall vi ha råd med den välfärd vi vill ha om skattekronor försvinner ut ur landet och arbetstillfällen försvinner som ökar på statens och kommunernas inkomsttapp betydligt. Infrastruktur, skolan, den sociala sektorn och vår äldrevård behöver stora resurser för att klara av försörjningen av samhällets vitala funktioner.
VD och koncernchef NIBE Industrier AB
Vi behöver en levande och attraktiv industriproduktion i Sverige och då måste vi stötta och utveckla svensk industri med alla till buds stående medel. Försvinner industrin så utarmas vårt samhälle och då är vi mycket illa ute. Så precis som NIBE Industrier och det ledarskap som genomsyrar företaget, så behöver fler företag tänka på samma sätt och utveckla istället för att avveckla sina verksamheter.
Men trenden mot outsourcing är också ett uttryck för en förvrängd syn på produktionens roll i dagens affärsverksamhet, något som får koncernchefen på NIBE Industrier, Gerteric Lindquist att gå i taket och bli riktigt upprörd och han skall här nu förklarar vad han blir irriterad över.
Vi på tidningens redaktion får äran att få en intervju med en av ”beskyddarna” av svensk verkstadsproduktion och förespråkare för det sunda förnuftets ledarskap. Och att man skall och kan behålla jobben i Sverige. Vi skall prata med NIBEs koncernchef Gerteric Lindquist om hur man på NIBE totalvägrat att gå samma väg som många andra företag i svensk exportindustri anträtt, det vill säga när man nästan som ett rent flockbeteende ”outsourcar” svensk produktion ”i blindo” till låglöneländer.
– Många gånger har man lagt ut tillverkning i alltför stor utsträckning, man följer en tids- trend eller som du kallar det, ett flockbeteende. Tyvärr är det också så med outsourcing att man ofta lägger ut sånt som verkligen skulle kunnat ha rationaliserats på hemmaplan med relativt enkla medel. Ofta blir det här inte speciellt lyckat, eftersom företagets DNA i de flesta fall är en helhet bestående av produktutveckling, konstruktion, en djup förädling och marknadsföring/försäljning. Men att då tappa den vardagliga och verkliga kontakten med produktionen känns som sotdöden för mig, säger Gerteric Lindquist.
NIBEs fabriker är effektiva, konkurrenskraftiga, hållbara och utrustade med den allra senaste tekniken när det gäller maskiner, utrustning och kompetens. Och allt styrs av företagsledningen och medarbetarna tillsammans för att få en långsiktighet i sin arbetsform för en fortsatt framgång.
Gereric Lindquist menar med bestämdhet att om inte produktionens strategiska betydelse för företagens förmåga till utveckling och förnyelse klargörs och synliggörs finns således en mycket stor risk att värdefull produktionskompetens förloras i samband med outsourcing, vilket man med full kraft motarbetar på alla plan inom NIBE.
Några säger i debatten att om vi ska ha produktion i ett högkostnadsland som Sverige så måste vi minska beroendet av manuell arbetskraft. Hur ser du på detta resonemang?
– I grunden är man fast i ett felaktigt tänkande. Den solidariska lönepolitiken, som fackföreningarna konsekvent har drivit under flera decennier, har lett fram till mycket höga reallöner men om vi nu säger oss förtjäna dessa höga reallöner så måste vi ju också vara synnerligen produktiva. Vi kan alltså inte bara rakt av acceptera att en löneökning också är en automatisk fördyring av produkten utan vi måste ju kräva en motprestation som står i relation till löneökningarna för att fortsatt kunna vara konkurrenskraftiga. Detta är ju själva definitionen av produktivitet, det vill säga att inte bara produktionen utan företagets alla övriga funktioner också kontinuerligt måste effektiviseras för att behålla konkurrenskraften. Med detta synsätt i högsätet så går det fortfarande att producera i Sverige men stirrar man sig blind på att de nominella löneökningarna för alla anställda är absoluta utan ökad motprestation, ja då är det bara en tidsfråga innan flyttlasset går från Sverige.
– Så vi är alltså övertygade om att det går att konkurrera med tillverkning i Sverige förutsatt att man har rätt inställning . I vårt fall handlar det om en ständig strävan efter en högre effektivitet, med rörlig lön som drivkraft, en ledning som är intresserad av produktionsfrågor och närhet till produktutvecklingen.
– Ta till exempel det huvudlösa begreppet postindustriellt samhälle. Det är som om industrin inte skulle finnas längre när den
i verkligheten utgör själva motorn i hela samhällsmaskineriet, utan att jag för den skull vill förringa några andra samhällsfunktioner, säger Gerteric Lindquist och tillägger;
– Industrins glidning bort från det allmännas fokus får också konsekvenser för kompetensförsörjningen och samhället i stort. I många politiska beslut och även i samhällsdebatten så, om jag nu får använda ett starkt ord, hånar man många gånger industrin i Sverige för att vara gammalmodig och någonting som är på utdöende medan man exempelvis i Tyskland fullt ut inser att en framgångsrik tillverkningsindustri är själva förutsättningen för en god samhällsekonomi även i framtiden. Där är det därför självklart att staten och samhället skall stötta den tillverkande industrin. Om industrin i Sverige bara kunde få understöd i form av en korrekt och verklighetsförankrad beskrivning snarare än nidbilder så kommer ungdomar också att söka sig till industrin. Alla kan inte arbeta med appar eller utveckla spel.
– NIBE är ett modernt verkstadsföretag, inte någon medeltida gruva och här har vi också lyckats med att få riktigt många ungdomar att söka sig till oss. Såväl produktionstekniker, som idag är en verklig bristvara och har varit det i många år, som spetstekniker och högkvalificerade operatörer. Här ser vi att våra verkstäder med sina höga automationsgrader och moderna produktionshjälpmedel, såväl mjuka och hårda, ger oss fördelar när vi söker t.ex. ingenjörer från högskolorna i Halmstad, Lund och Göteborg. På NIBE finns med andra ord mycket verklighetsförankrad kompetens att hämta. Men på gymnasienivå och på de industriskolor som fortfarande finns kvar så saknar tyvärr de utbildningsansvariga ofta helhetsbilden när det gäller vilka behov av utbildningar som finns och tänker inte tillräckligt långsiktigt. Långsiktighet är Gerteric Lindquists käpphäst och det är långsiktigheten som gjort NIBEs kraftiga tillväxt möjlig.
Vad har man för verktygslåda att tillgå i denna process?
– Vi mäter allting på NIBE. Det som inte mäts kan inte göras bättre, det är en gammal devis. Och här på fabrikerna har vi alltid haft tidmätning i produktionen och det är både frekvensstudier och objektsstudier på det gamla sättet som gäller men med helt nya hjälpmedel. Oslagbart! Men det är inte bara i produktionen vi mäter. På liknande sätt mäter vi också hur exempelvis lång tid ett projekt tar. Varför tog det 8 veckor eller 2 kvartal, varför tog det inte sex veckor eller 1 kvartal när vi egentligen haft det som målsättning? Vad var det som gick fel? Hela tiden oavsett funktion och position måste vi alltid försöka att hela tiden bli bättre.
– För det är det som allting egentligen handlar om, menar jag och mina medarbetare, att alltid ifrågasätta om det man gör idag inte skulle kunna göras bättre i morgon och ännu bättre dagen därefter osv. Med det förhållningssättet kan man nästan utveckla och producera vad som helst på ett framgångsrikt sätt.
– Vad som driver NIBE i stort och mig själv som företagsledare är att man inte skall separera någon viktig funktion från helheten. Produktutveckling och tillverkning hör till exempel verkligen ihop och skiljer man dessa åt så uppstår en omedelbar dissonans som i längden utarmar företaget på flera sätt. Å andra sidan kräver detta att vi alltid har rätt maskinutrustning och att vi alltid ligger i framkant när det gäller ny teknik och automation. Vi har valt ut ett antal maskinleverantörer som vi litar på och av dem kräver vi full support och service på dagen. Att produktionsteknikerna arbetar nära konstruktörerna är för oss livsviktigt, för då ser man tämligen omgående om produktidéerna går att realisera i verkligheten samt får en snabbåterkoppling på om något måste modifieras konstruktionsmässigt eller produktionsutrustningsmässigt. Detta bortser man ofta från när man lägger ut tillverkningen i ett annat land långt bort ifrån konstruktionskontoret. Tid är, som alla vet, pengar men ibland tycks inte detta samband gälla när väl ”lämmeltåget” satts igång. Men undantaget bekräftar ju som bekant regeln, så visst finns det ett antal företag som har löst det här med att ha produktutveckling och produktion separerade på ett framgångsrikt sätt men min poäng är att det inte är det relativt höga löneläget i Sverige som gör det omöjligt att ha kvar och utveckla lönsam produktion här hemma utan framförallt underlåtenheten att ständigt arbeta med förbättrad produktivitet.
Allt började 1952 då Nils Bernerup ( NI BE) startade och började bygga upp NIBE i den anda som fortfarande genomsyrar bolaget. Till sin hjälp så anställde han så småningom bland annat Rune Dahlberg som VD. Rune hade lång produktionsteknisk bakgrund från dåvarande Svenska Maskinverken och med honom kom Ingemar Zweygberg som blev verkstadschef. Härigenom skapades en grund och ett tänk som har underlättat utvecklingen av bolaget så som det ser ut idag. Produktionen fanns redan från början i fokus och detta fokus har man fortsatt att ha. Sedan måste det finnas som Gereric Lindquist säger en säljådra i företaget för utan duktiga säljare blir det inget att producera.
– Jag började här för snart 29 år sedan och vi som driver NIBE idag har fortsatt resan vidare i samma anda som förr, berättar Gerteric Lindquist och menar att det är med sorg i hjärtat när han hör från många industriföretag att ” det inte går att tillverka lönsamt längre i Sverige ”. Men varför då, tänker jag och svaret är att man i många fall, tyvärr för många fall, har tappat produktivitetstänkandet i svensk industri och det är sorgligt, tycker jag. – NIBE har visat vinst varje år sedan 1952 så något rätt gör vi och jag är otroligt stolt över företaget NIBE och alla duktiga medarbetare i alla led.
Småländskt tänkande i alla led och här finns IKEA som ett av flera föredömen över vad man kan uträtta med vilja, uthållighet och sunt förnuft.
NIBE arbetar långsiktigt efter en väl beprövad modell som tar oss över 60 år tillbaka i tiden. Huvudkontor och stort fokus på produktutveckling och konstruktion samt flera stora fabriker i lilla Markaryd skapar en anda kring företaget som ses som mycket viktig. Närheten till arbetet utan att behöva pendla eller sitta i trafikköer i fler timmar om dagen liksom en bra boendemiljö och ett gott kamratskap ger ovärderliga synergier. Företaget var nära en börsnotering redan 1989 och det fanns även ett stort intresse från flera andra företag att förvärva NIBE men då lyckades några av oss anställda att köpa företaget och det blev startskottet till en mycket stor och positiv förändring för NIBE. Detta skapade ett om möjligt ännu större engagemang från de anställda. Utöver de anställda som var med från början var det många anställda som vid börsnoteringen 1997 köpte aktier i NIBE. Idag är det bara i Markaryd över 600 personer som äger aktier och många av dem arbetar i företaget. Detta skapar en mycket intressant och värdefull gemenskap i bygden och betyder naturligtvis mycket för engagemanget i NIBE där alla beslut i bolaget är nära.
Maskinparken förr och nu, hur ser det ut och hur såg det ut?
– Vi var tidigt ute med automatisering och vi började med svetsrobotar av kvalitets- och rationalitetsskäl. Detta blev drivande kan man säga
i hela vår automatiseringsprocess. Och vi sa och bestämde tidigt att plåtbearbetningen skall vi inte lämna ut, utan plåttillverkningen skall vi vara bäst på. Här finns vitala tillverkningsprocesser som är ytterst viktiga för oss att ha kontroll över.
– Tillsammans med produktionsledningen och Sven-Erik Hjelt, som för övrigt varit i produktionen och företaget mycket längre än jag själv och som jag litar på till 100%, diskuterade vi oss fram till att vi skulle storsatsa på att rationalisera plåtbearbetningen för att härigenom kunna behålla och vidareutveckla vår tradition av djup förädling. Det har vi alla på företaget haft en samsyn kring hela tiden. Och så kom stegen helt naturligt med att vi investerade i nibblingsmaskiner istället för excenterpressar, vi köpte laserskärmaskiner istället för vanliga håltagningsmaskiner och sedan kom robotiseringen av våra kantpressar. Parallellt med detta har på motsvarande sätt svetsavdelningen moderniserats och robotiserats. Utvecklingen av maskinteknik och maskinsystem har gått med en fart som jag i alla fall inte trodde var möjligt för 15 år sedan. En otrolig utveckling som gett oss oerhört mycket bättre möjligheter att utveckla vår produktion, säger Gerteric och tillägger;
– Allting hör ihop och allt detta sammantaget har skapat helt nya förutsättningar för vår produktion. Jag och mina medarbetare letar ständigt efter nya och bättre lösningar för morgondagens produktionstimmar. Med de allra flesta av våra maskinleverantörer har vi ett långt och bra samarbete och vi lever i ett slags symbios för vi behöver dem och de behöver oss. Och skall vi kunna investera i nya maskiner så måste vi tjäna pengar och då måste man fortsätta att vara nyfiken på ny teknik och arbeta med ständiga rationaliseringar. Och då måste man kombinera rationaliseringar med volymtillväxt. För har man ingen volymtillväxt kommer rationaliseringar att upplevas som ett hot mot de anställda och deras anställningar och då blir produktivitetsarbetet inte något positivt fastän det ändå är helt avgörande för företagets framtid. Därför är tillväxten så viktig och ständigt i fokus här på NIBE. Tillväxten behöver vara lönsam nu och inte om tre år och här är en av nycklarna till ett välmående och växande företag, menar Gerteric Lindquist.
Hur ser du på Industri 4.0 och digitalisering?
Är det lite överdrivet kanske många tycker, känns det som en skrivbordsprodukt eller något som är skapat av konsulter frågar jag Gerteric och frågan stör honom direkt.
– Om man är så gammal som jag och varit med länge så har man lyssnat på dessa engelska Buzz Words som ”Risk Management”, ERP, Kai zen, 6 Sigma, Lean Production, CSR, Digitalization m.fl. och man kan väl säga att framförallt många konsulter älskar detta. Jag vill säga så här; – Att driva ett företag är som att vara kapellmästare i en orkester. Det är flera instrument som skall koordineras vad gäller takten, tonarten och vokalistens framförande. Ett framförande blir ju inte speciellt bra av att man lyssnar på ett instrument i taget. Nu har det blivit populärt att tala om det specifika instrumentet digitalisering som det enda viktiga och det blir ju ingen vidare konsert av detta. Självklart kommer digitaliseringen att vara en viktig framtida komponent för framgång men vi måste samtidigt inta en balanserad hållning till nya fenomen.
–Vi hade inte kommit dit vi är på NIBE idag om vi inte successivt hade tagit till oss ny teknik och nya hjälpmedel, detta är en process som pågår hela tiden, en form av produktivitetsarbete där man på olika sätt försöker att få bort flaskhalsar och mindre rationella arbetsmetoder. Idag döper man gärna om allting med nya ord. Lean Production är ju inget annat än vanligt produktionstekniskt arbete och 6 Sigma har vi döpt om till 5 NV, fem NIBE vanor, svårare behöver det inte vara eller hur? Då kan människor förhålla sig till vad det egentligen är fråga om. Så är det också med digitaliseringen, den blir successivt en del av våra liv. Vi styr naturligtvis inte vår produktion med pappersark längre utan allt är ju redan digitaliserat, våra produkter är redan utrustade med avancerade styrningar som vi kan kommunicera med via nätet och vår marknadsföring har redan digitaliserats. Vi har som nation kommit väldigt långt när det gäller digitalisering så jag anser att vi skall se detta som en möjlighet och inte som ett hot. Men kom ihåg att digitaliseringen bara är ett av instrumenten i orkestern.
Slutligen frågar vi vad som är det bästa Gerteric gjort i sitt yrkesliv och han svarar, – Börja arbeta på NIBE och se under alla dessa år hur vi tillsammans har växt i Sverige till ett fint och respekterat företag med bra värdegrunder.
I företagets värdegrunder skriver koncernchefen och storägaren Gerteric Lindquist i förordet att principerna bygger på genuint småländska värderingar där lönsamheten alltid kommer i första rummet, vilket tillsammans med sunt förnuft, enkelhet, ärlighet och envishet gör företagskulturen svårslagen.
På 25 år har NIBE-koncernen vuxit från 300 Mkr till 13 miljarder i omsättning samtidigt som NIBE i Markaryd har vuxit från cirka 200 Mkr till 3 miljarder i omsättning och ännu ser man inga begränsningar för fortsatt tillväxt. Nästa mål för koncernen är en omsättning på 20 miljarder senast år 2020. Världsmarknaden för företagets produkter är minst 500 miljarder, så det finns naturligtvis nästan oändligt mycket mer att ta av. Och visionen är att skapa energilösningar i världsklass med fortsatt tillverkning i de svenska verkstäderna. Här pratar vi Made in Sweden, på riktigt.